Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Försvaret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kojor, hade tre år därefter gjort större framsteg än New York
på ett halft sekel. »Jag kan», skref Penn, »utan själfberömmelse
säga, att jag i Amerika grundat den största koloni, som människan
någonsin med enskilda tillgångar anlagt, och man finner där den
mest lofvande början till en lycklig framtid.»
i med- och Sedan styrelsen var ordnad, en varaktig fred afslutad med
motgång. indianerna, författningen antagen och domstolar inrättade, sade
Penn kolonien sitt farväl, därvid yttrande bl. a.: »Min kärlek och
mitt lif tillhöra eder och äro hos eder. Hafvet skall ej förmå
släcka min tillgifvenhet eller afståndet förgöra den. Jag har varit
med eder, jag har vakat öfver er; jag har tjänat er med en
uppriktig kärlek, och I hafven blifvit mig outsägligt kära. Jag
välsignar eder i Guds namn och med hans kraft. Måtte Herren
välsigna eder genom att skänka eder rättvisa, fred och ymnighet.
1 hafven hunnit till ett lugnets och fredens land. Friheten och
makten äro i edra händer. Styren i hans namn, som furstarne
en dag skola erkänna som sin högsta ledstjärna.»
Han återvände till England, låtande kolonien utveckla sig i
fullkomlig frihet. Här blef han såsom den gamle konungatjänarens
son en person med inflytande vid hofvet. Det första bruk han
gjorde af sin hofgunst var att utvärka sina förföljde bröders
befrielse. Fjorton hundra kväkare fingo lämna de fängelser, där
den anglikanska kyrkans ofördragsamhet inneslutit dem. 1 sina
skrifter fordrade han den borgerliga och politiska friheten för
alla trosmeningar, ej ens de djupt hatade katolikerna undantagna.
Efter 1688 års revolution blef han, såsom en anhängare till den
afsatte Jakob II, skjuten i skuggan. Han ämnade just återvända
till Amerika, då han blef arresterad, kastad i fängelse och ruinerad.
Först 1693 återfick han friheten. På samma gång återgaf
man honom förläningsbrefvet på Pennsylvanien, som man året
förut återtagit. Han tänkte nu bosätta sig i sin koloni, dit han
anlände 1699. Här var mycket förändradt. Den blomstrande
kolonien var nu mera sin egen herre. Den hade organiserat sig
till en ren demokrati, och man bad Penn afsäga sig sin makt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
