Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Försvaret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
värf, som söker sin like. Det kan falla underligt före, att den
nya republiken trodde sig kunna vinna förbund med Europas
äldsta konungarike. Men Frankrike var upprepade gånger besegradt
och förödmjukadt af det stolta Britannien. Det hade nederlag
att hämnas, förlorade land att återvinna. Ett förbund mellan
bourbonernas rike och puritanernas låg så att säga i luften. Men
det bör i främsta rummet tillskrifvas Franklins öfverlägsna
skicklighet som underhandlare, att förbundet värkligen 1778 kom
till stånd.
Under hela kriget stannade han i Frankrike och var 1783
med om att underteckna freden i Paris. Det är en högst
egendomlig ställning, han under alla dessa år intager vid hofvet i
Versailles. Idéerna från Voltaires och Rousseaus tidehvarf
började tränga igenom öfver allt. Led vid den gamla världens
öfver-kultur, såg man i Amerika en ny världsordning spira upp. I
Franklin, mannen med kväkaredräkten och de enkla vanorna, såg
man den gryende nya tidens representant. Pudrade markiser och
sidenfrasande markisinnor svärmade för friheten och drömde om
republiken. Det slags cylinderformiga kväkarehatt, som Franklin
bar, anlades af alla frihetens vänner. Allt ifrån den tiden har
cylinderhatten behållit företrädet framför alla andra hufvudbonader.
Franklin märkte allt för väl, hvilka fördelar hans enkla dräkt gaf
honom, och var klok nog att ej aflägga den. Helt visst log han
mer än en gång i sitt tysta sinne åt desse hofmän, som förde
friheten på läpparne och dansade på vulkanen, utan en aning
om den revolution, som snart skulle sopa dem bort med all
deras härlighet.
Människo- Under sitt folks jubel återkom han 1785 till sitt land, där
vännen. han inträdde i den kongress, som gaf Förenta staterna deras
konstitution. Två år senare stiftade den outtröttlige gamle
människovännen ett sällskap för slafveriets afskaffande. Han är dess
förste president och undertecknade i denna egenskap en petition
till kongressen, i hvilken yrkas »frihetens återställande till dessa
olyckliga människor, som ensamma i detta frihetens land äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
