Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Försvaret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som hafva krossat slafveriets kädjor, som hafva öfverfarit jorden, för att
sprida tröst uti fångens cell, eller som med sina höga och stora gåfvor
hafva uppdagat gagneliga och förädlande sanningar. Kan ingenting göras,
för att påskynda tiden, då vältalighet och skaldekonst skall hembära sådana
män sin vördnad, då stoder för desse skola resas, marmorn för desse skall
få lif, lagren för dem skall flätas, och då till dem ungdomens beundran skall
riktas såsom till dess ledsagare och föregångare i ära och odödlighet?
Prästerna må med större klarhet och tydlighet, än de hit intills gjort, Kärnan i
i dagen lägga kristendomens fridsamma, kärleksfulla anda. Denna anda, vår religion,
mine bröder, bör intaga samma rum i vår predikan som den intager i
evangelium. I stället för att låta den förlora sig bland andra ämnen, borde den
ställas i spetsen för vår predikan. Den borde inskärpas såsom vår religions
lif och väsen. Vi borde lära människorna, att kärlek är för mer än tro och
hopp. Vi borde framställa Jesus i hans personlighets hela tillvinnande kärlek,
nu utgjutande tårar öfver Jerusalem, nu sitt blod på Golgata, och i sina
sista stunder anbefallande sin egen höga kärlek såsom hans efterföljares
föreningsband och igenkänningstecken. Vi borde lära människorna, att det
just tillhör den kristna kärleken att sprida sina välsignelser till alla, lik ljuset
och rägnet, att öfverfara de gränser af floder, bärg och oceaner, af hvilka
folken åtskiljas, och omfatta hvarje mänsklig varelse som en broder. Låtom
oss aldrig förgäta, att vår predikan endast i den mån är evangelisk som
hon inskärper och väcker denna oegennyttiga och alla omfattande kärlek,
och att våra åhörare äro kristna endast så vidt som de älska fred.
Till följd af framskridandet i kunskaper och handelns utbredning stå de
kristna i båda hemisfererna i denna stund närmare hvarandra än tillförne.
En beröring, grundad på religiösa sympatier, skall efter hand förena de mest
skilda länder. Hvilket undransvärdt vapen få icke genom detta nya
föreningsband fredens tjänare och vänner! Skulle nu icke det gynnande ögonblicket
böra begagnas, att inskärpa hos kristna i alla länder den trohet de äro
skyldiga sin gemensamme Herre i himmelen, hvilkens första och sista stora
bud är, att vi må älska hvarandra. Skulle de ej kunna läras att med förfäran
betrakta kriget, som oupphörligen samlar pä stridsfältet under motsatta fanor
samme frälsares efterföljare, och anbefalla dem att icke söla sina händer i
hvarandras blod.
Det vanliga skälet, att krig är nödvändigt för att väcka hurtighet, kraft
och ädla egenskaper, skall, såsom jag hoppas, blifva praktiskt vederlagdt af
fredens och människokärlekens vänner. Visen med eder lefnad, att I icke
behöfven denna afgrundsgnista, för att upptända en hjältemodig anda i edra
bröst. Visen, att en fredlig anda icke har någon släktskap med en feg och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
