Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårt fosterland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
många sätt deltog i och främjade människovänliga sträfvanden.
I kärleken till Sverge ville han rättvisa åt Norge. Han unnade
broderfolket lika rätt som oss själfva att vara herre i sitt eget
hus. Sådan var denne fredsvän.
Sådan är ock C. A. Adelsköld, löjtnanten, sedermera majoren,
som lärt sig afsky blodsutgjutelse äfven om det blott skulle gälla
jägarhjältarnes värnlösa offer; ingeniören, som för ett halft år-
Djur-hundrade sedan tog det första spadtaget till Sverges första järn- vänlighet,
väg. Han var ju äfven med att lägga grunden till svenska
fredsföreningen, i hvilkens centralstyrelse han varit ordförande,
presiderade på det första nordiska fredsmötet i Oöteborg 1885, gjorde sig
till målsman för neutralitetsaken i första kammaren, och har i öfrigt
ej blott såsom riksdagsman, utan ock som författare, gjort
värdefulla insatser i fredsarbetet, hvilket han i sin mångsidiga begåfning
tjänat äfven såsom tonsättare, i det han gifvit en särdeles
anslående melodi åt Ombergs vackra dikt »Sång till Sverges fredsfana».
Själf är J. M. Omberg sedan många år en talangfull
medarbetare både på värs och prosa. Med lågande hänförelse siar
han om en tid, då »Himlar, världar nederfalle, släkten, hjärtan
sjunge alle: Ära vare Gud!»..., då »Rosta skola nötta svärden,
kärleken regera världen»..., då »Rätt och sanning, dygdens lära
skola rika skördar bära med en vilja god». Många af hans
fredsdikter äro små poetiska skönheter. En samling af dem,
med titeln »Irene», utkom för ett tiotal år sedan. Till
bekämpandet af kriget önskar han sig Demosthenes’ vältalighet,
Shake-speares snille, Fidias’ mäjsel, Krcesus’ rikedomar. »Jag eger intet
af allt detta», säger han, men tillägger, att han ville, om han
kunde, egna alla sina krafter och all sin tid för att bekämpa
kriget. Visst är, att det står en handlingens man bakom dessa Förtrö»tan.
hans ord: »Misströsta vi icke, så är segern vår, och våra
efterkommande skola välsigna vårt minne och säga: »Vi hafva segrat
genom dem».
I samma uppehållande förtröstan lefde och dog
fredsmar-tyren Hjalmar Strömer (1849 — 86), den rikt begåfvade författaren
Världsfreden, 5*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
