Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårt fosterland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den nordamerikanska republiken, som nu räknar nära 80 millioner
invånare och till sitt område är ungefär lika stort som hela Europa,
skulle Storbritannien behärska hela världen.
Att ett sådant förbund skulle utgöra en »garanti för
humanitet, rättvisa och frihet», såsom mr Chamberlain yttrat, det
synes väl i mångas ögon åtminstone nu vara för mycket sagdt.
Men långt mindre lär det med sanning kunna sägas om någon
annan stormaktsallians.
Trots all den egoism, som spelat in i engelsk statskonst
och handelspolitik, står det dock fast, att hvarje annat
kolonialregemente än Englands varit djupt underlägset detta i klokhet,
frisinne och rättrådighet. Jämförelser skulle lända England till
ära och flere af de andra koloniserande makterna till skam.
Hvilken annan regering skulle ha styrt Indien och Egypten så
vist och humant som Englands? I denna makts spår växer upp
en kultur, som mångenstädes aldrig förr varit sedd.
Den europeiska stämningen mot England i anledning af Tillfällig
sydafrikanska kriget härrör uppenbarligen till stor del af med- 8tämninB’
känsla för ett litet käckt folk, som modigt kämpar för sitt oberoende.
Men afunden har utan tvifvel sin andel däri, och denna afund
har allt ifrån början flitigt blåst under den absolut okritiska
folkstämningen. Hvarje fredsvän vänder sig med afsky bort ifrån
de guldtörstige roffåglar, som i sitt intresse framkallat kriget.
Likaså ser han med ömkan, hur krigsdelirium griper omkring sig
bland den äljes så politiskt nyktra engenska nationen. Man må
imellertid icke vara för rask i sina slutsatser. Hvad själfva
krigföringen beträffar, så månde man väl ändtligen lära sig förstå,
att i regeln inga andra än en nations moraliske undermålingar
frivilligt erbjuda sig att göra blodstjänst i främmande land. De
redligt sträfvande samhällsmedlemmarne stanna hemma. Och i
fråga om boerna, så torde deras öde vara att gå under som en
själf-ständig nation. De äro sedan länge kände som ett folk, hvilket
sätter all sin lit till vapen, och därtill i många fall som
illgär-ningsmän mot infödingarne, med hvilka de täflat i grymhet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
