Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Lag eller godtycke?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lag eller godtycke?
Den första och omedelbara känslan hos de
straffade Verdandisterna och deras kamrater var, jämte
muntrande intryck från den akademiska domstolens
förhandlingar — förvåning. Förvåning öfver den
obesvärade lättvindighet, hvarmed domarne fullgjort
sitt värf, förvåning öfver, att man så hastigt och
lustigt kan komma att öfverflyttas till de märktes
klass och förvåning öfver, att vederbörande dömt utan
att göra något allvarligt försök att öfverbevisa de
dömde om något slags brottslighet.
Och dock var i sjelfva verket förvåningen
alldeles omotiverad. Historien upprepar sig oupphörligt.
Utöfningen af den akademiska domsmakten gent emot
misshagliga tankeriktningar i Upsala har alltid haft
en sådan förmåga att väcka förvåning. I
bevisföringen har den städse varit svag, men så mycket
snabbare och eftertryckligare i exekutionen. Sådan hade
den visat sig mot ”Juntan” i århundradets början,
Sådan också nu senast gent emot Knut Wicksell.
Konsistoriet hade, som sagdt, ej ansett nödigt
att söka öfvertyga de inkallade och dömde om deras
skuld; dessa började därför helt naturligt att
underSöka konsistoriets rätt att döma och straff-fälla. Man
Skaffade sig akademiska statuter och
disciplinärstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
