Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANDLIGT MÖRKER. 7
utgör en liten del af det område, finnarna bebodde, är det
tydligt, att de i de många socknar, där ingenting vidtogs
för deras upplysning, hade det ställt än sämre.
Att finska befolkningen i Värmland förminskades till
antalet under slutet af sjuttonde århundradet synes framgå
af alla sägner och berättelser, liksom att de vid konung
Karl XII:s död voro ännu färre än då, ty hunger- och pest-
åren 1710—11 kunde ej spårlöst gå förbi. Sannolikt fingo
äfven finnarna vid denna tid lämna sitt bidrag till armén,
men härom veta vi ej något med visshet, ty hvarken sägner,
sagor eller urkunder lämna några bestämda underrättelser
om deras lif vid början af det adertonde århundradet. Där-
emot låta finnarna mot slutet af nämnda århundrade åter
tala om sig, såsom det framgår af hvad ofvan blifvit sagdt,
hvartill kommer att prästmannen Erik Fernow omnämner
dem i sin under sista decenniet af detta århundrade ut-
gifna arbete Beskrifning öfver Wermeland.
Af denna bok kan man inhämta, att finnarna, då arbe-
tet utgafs, voro talrika nog, lefde i fattigdom, saknade all
undervisning i religion och för öfrigt voro föga kända och
omtalade.
Fortfarande synes dock finnarna i Östmark vara ihåg-
komna. Man kan döma detta däraf, att sällskapet »Pro
fide et christianismo» år 1804 skänkte skolbarnen nägra
böcker.
Man har ej skäl att klandra regeringen därför att den
icke tog någon särskild vård om den finska befolkningen i
Värmlands skogar, ty finnarua själfva drogo sig undan sven-
skarna, och hörde styrelsen någon gång talas om dem, var det
endast. i samband med att de anklagades än för den ena
än för den andra förseelsen. Visserligen upplyste skatte-
längderna om, att en hel del lägenheter, som finnarna
odlat och bebyggt, voro skattlagda, men att det fanns sådana,
som icke förekommo i skattelängderna, därom hade man
säkerligen icke någon kunskap, liksom man ej kände till
antalet af de finnar, som verkligen funnos i de djupa
skogarna.
En af anledningarna därtill torde varit, att finnarna
med sin handel vant sig vid att vända sig till Norge, dels
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
