Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TROLLDOM OCH VIDSKEPELSE. 11
dödas på långa afstånd. Sådana »brott» kommo äfven
under domstolens pröfning, fastän det sällan synes hafva
varit fallet. En blott tjuguårig kvinna från Granbäck i Gräns-
marken blef anklagad därför att hon dödat ett svin, sex
getter och en bock. Vid tinget bekände hon, att hon af
en kringstrykande kvinna från Norge lärt sig att göra troll-
skott af väfknutar, hår och skinn, samt att hon af en
annan kvinna, finskan Byss-Annika, inhämtat hur man i den
lede djäfvulens namn skulle kunna döda kreaturen 1 samma
ögonblick de gingo öfver fähusets tröskel. Denna senare
bekännelse återtog hon dock. MHäradsrätten synes hafva
varit något tveksam att döma Dordi, som kvinnan hette,
för »trollskottet», hvarför den hänsköt målet till hofrät-
ten, med hvad resultat är ej bekant.
Vidskepligheten bos tinnarna var ej mindre än hos den
tidens svenskar. Hvad deras »kloka» eller trollkarlar och
trollkvinnor egentligen trodde om trolldom eller »vetskap»>,
som det äfven kallades, sade de ej tydligt, men anledning
finnes att förmoda, att de verkligen själfva hyste tillit till
sin »vetskap». Att den stora allmänheten trodde på denna,
därför finnas många bevis. Onda ögon, dåliga möten med
djur och människor var något, hvarpå ingen tviflade, lik-
som ej heller på att det fanns »underjordiske», skogs- och
sjörå och andra troll. Dem hade många sett och ännu
flera hört. Bergfolkets boskap skådades ej så sällan, och
en och annan gång hade man sett och kommit i samtal
med jättekvinnor, mindre ofta med jättar, men deras
röster och befallningar hade man förnumrmmit, och på deras
tillsägning hade man fera gånger varit tvungen att flytta
husen från den ena till den andra ändan af torpen.
Att ett så isoleradt folk som finnarna, hvilka lefde utan
all undervisning i religion, skulle vara råa, hämndlystna och
tämligen osedliga, må man ej förvåna sig öfver, liksom ej
heller öfver att de höllo strängt fast vid äganderätten till
den jordtorfrva, de under försakelser och mödor med hårdt
arbete brutit, och det är ej underligt, att de i obekantskap
med gällande lag använde våldet till sitt försvar.
Det var först sedan de mer än två århundraden lefvat
i de svenska skogarna, som en ljusning i deras mörka lif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
