Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MATTS BERÄTTAR. 75
jag sist besökte ditt hem, tog jag som du vet del af det
papper, hvarpå din far och Matti stödja sina besittnings-
anspråk till den jord, ni brutit i skogen.
Jag tviflade på brefvets giltighet, och däri gjorde jag
rätt. Här har du nu konungens bref på den jord, ni bruka
och mera därtill. Det få ni som belöning för att ni räd-
dade så stor del af skogen från förödelse, och därför att
din far och Matti under ofredens dagar troget och ärligt
tjänat konungens och landets sak. Bevara brefvet väl, det
skall skydda eder för all framtid, så länge kungsord gälla.
Därmed gaf han mig brefvet, som jag nu öfverlämnar
till eder.
Några dagar därefter sände han bud efter mig, då jag
höll på att arbeta vid en ntäga. ”Sätt dig här, Matts," sade
han, ’och säg mig, om du hellre vill gå ut i världen än
begifva dig hem. Vill du gå ut, så skall jag skrifva till
kungen och bedja honom ge dig arbete! Jag svarade, att
jag ville gå hem till far och mor och bli hos dem.
"Tag fram min bössa och alla mina jaktdon och locka
in »Uffo»’, fortsatte han. ’Jägmästaren orkar nog icke nu
gå till skogen,’ trodde jag. ’Gör i alla fall som jag säger,
befallde han, och då »kära mor» instämde med honom,
gjorde jag som de önskade och lade sakerna hos honom i
sängen. Då jag lockat in hunden, blef denna glad, då han
såg sin herre, och började vänslas först med jägmästaren och
sedan med mig, emedan han trodde, att vi skulle gå ut på
jakt. Sedan jägmästaren smekt hunden, sade han till mig:
"Tag bössa och don, Matts, och gå att skaffa oss vildt.
Kära mor ser nog till, att du får något med dig att lefva af”
Då mor gaf mig maten, jag skulle ha med mig, sade hon:
"Kära Matts, se till att du får några fåglar, kanske kan jag
förmå vår sjukling att äta dem. Med en granne jag träf-
fade uppe i bergen, kunde jag redan samma dag sända hem
några änder, hvilka jag skjutit. Sedan drog jag längre bort,
men fann ingen fågel i den afbrända marken, utan måste
sent på kvällen gå hem utan att ha fått aunat än en hare.
Då jag lämnade den till kära mor och sade, att ingen fågel
fanns att få i skogen, och att jag vore ledsen däröfver, sva-
sade hon, att nu behöfde husbonden ingenting, och därmed
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
