Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92 TVENNE DÖDSFALL.
och behöfde mera folk, än bönderna voro förpliktade att
sända honom. Bud härom hade anländt till bruket, där
han arbetade, och då hade hans arbetskamrater sagt, att
han, som var lös och ledig, sannolikt snart skulle blifva
tagen.
»Då blef jag rädd,» berättade han, »tog mina don och
begaf mig till skogen, där jag gick vilse och ej visste, hvil-
ken riktning jag skulle taga, mer än att jag måste öfver
fjordarna för att komma hem. Till bygden vågade jag mig
icke, ty knekt vill jag ej bli, och lefva bland svenskarna,
fastän de mot mig varit både goda och bjälpsamma, vill
jag icke heller. Nu beder jag eder om råd och hjälp.»
En vilsekommen vandrare kan alltid påräkna bistånd ’
hos skogsboar i allmänhet, hos såväl svenskar som finnar;
så ock hos dem i Västerskogen. De bådo honom därför
hvila upp sig några dagar, så skulle de sedan visa honom
på rätt stråt. Sin tacksamhet visade han genom att del-
taga i sitt värdfolks arbeten, och som foderbärgningen snart
förestod, kom man öfverens om att främlingen skulle stanna
och hjälpa till med denna; under tiden skulle nog krigs-
folket aftåga och han således kunna tryggt färdas till
sitt hem.
Då höet var bärgadt, ledsagade Pavo honom själf till
fjorden och visade honom de berg, som gränsade till Mang-
skogen. Fortfor vädret att vara klart, kunde han sedan
omöjligen åter gå vilse. Efter det främlingen förklarat,
att han nu hittade både hem och tillbaka till Västerskogen,
skildes männen åt och begåfvo sig hvar och en åt sitt håll.
»Matti dröjer,» sade Gretti en dag till Pavo, »skörden
skulle börja, hvarför det vore väl, om han komme åter, då
Jossi ligger sjuk och icke förmår hjälpa Matts och dig.» —
»Matti och Per ha nog god förtjänst och stanna där de äro,»
trodde Pavo, »de veta nog bäst själfva hvad de böra göra,
men jag önskar, att Mangskogsfinnen stannat hos oss ännu en
tid, ty rikligare skörd och mera försigkommen sved hafva vi
icke haft många år. Hinna vi blott att bärga den i rätt tid,
så behöfva vi ej frukta för framtiden.» — »Ja, Pavo,» åter-
tog Gretti, »vi äro lyckliga nu, och då jag ser våra kreatur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
