Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134 PERS ÄFVENTYR.
Jag tömt pungen i min hand och Tarwen till min förvåning
framdragit några små mynt, »men så säkert är det icke.
Jag vill dock försöka.> Jag svarade, att vi behöfde hvarsitt
gevär, och att jag möjligen skulle kunna framleta ännu
något penningar, ty jag tänkte på hvad jag hade i mina
skor. Gubben blef nu betänksam och gick så bort och
talade med en af kvinnorna, en gammal gumma, som väl
mycket liknade en af våra trollkäringar. Han kom dock
snart åter och sade då, att han för de penningar vi hade
ville lämna oss sin egen bössa jämte krut och kulor. Han
var snart ute ur skogen och kunde nog reda sig utan gevär,
tills han återvände till dessa trakter. Ännu en bössa kunde
han skaffa oss, om vi ville vänta ett par dagar i skogen,
tills en af hans söner hunne återvända från bygden, men
först ville han se, om vi verkligen hade mera penningar, ty
den bössan blefve mycket dyr, men så var den också så ut-
märkt, att dess make ieke fanns hemma i vårt land.
Vi ville först afsluta köpet af det gevär, han själf ägde,
samt se huru mycket ammunition, som medföljde. Därtill
var han villig och framletade nu från en af vagnarna ett
bylte, hvari bössan var förvarad. Vi tyckte den just icke
såg så mycket ut för världen, men den kunde dock möjli-
gen vara brukbar, hvarför jag försökte den och fann den
verkligen vara bättre än den såg ut. Allt sitt krut ville
gubben först ej fram med, men slutligen sade vi, att vi,
om vi ej finge tillräckligt af den varan, ej behöfde bös-
san, hvarför handeln i så fall fick vara. Då fingo vi ännu
mera eller allt hvad han sade sig äga. Sedan vi erhållit
bössan med tillbehör, uppstod frågan, hvarmed vi skulle be-
tala den andra, ifall den skulle kunna anskaffas, och jag
tänkte just gå till sidan för att framtaga en karolin, då
Tarwen drog af sig den långa rocken han bar och framtog
från en ficka vid armhålan en kvarterslång helgonbild af
silfver och guld. Denna höll han framför den gamle mannen,
som så när hade fallit på knä, när han fick se den. » Den här gifver
jag dig,» sade Tarwen, »för den bössan du talte om jämte
en påse krut och kulor sarmt minst sex flintor, men då måste
du också ge oss tillbaka alla de penningar, du fått för din
bössa, och så mycket proviant vi kunna bära med oss.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
