Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FINNARNAS ISOLERING. 231
Dessa flyttningar tyckas därför oftast varit frivilliga, men
någon gång voro de väl äfven tvungna.
Finnarna tyckas ej brytt sig om eller frågat efter, hvem
som ägde eller gjorde anspråk på den jord, där de be-
hagade slå sig ned, hvadan de ofta blefvo stämda och
dömda därifrån, någon gång kanske helt enkelt bortjagade.
Man finner dock ofta sådana »dömde» finnar några år
senare söka fasta på sina torp, hvilka de då köpt af den
eller den bondbyn på svenskbygden, hvadan de nog med
bondbyarna gjort upp först om årlig godtgörelse och sedan
om köp, hvarefter de söka fasta och skattläggning.
Några så svåra förföljelser tyckas finnarna icke ha varit
utsatta för i Fryksdalen, som till exempel i Bogen, Djäkne-
liden och i synnerhet i Bergslagen. Anledningen därtill
torde väl hafva varit, att skogen här haft mindre värde och
ansetts räcka till, då de första järnbruken ej här anlades
förr än samtidigt med det finnarna sökte fasta och skatt-
läggning på sina intagor.
Finnarnas isolering. Genom deras oenighet med
svenskarna, genom den svenska regeringens emot dem ut-
färdade omänskliga påbud för deras svedjande, för det de
icke ville lära sig svenska språket, för det de ej besökte
kyrkan och stämmor, och för att de ej deltogo i röjning
och underhåll af vägar och broar, troligen ock genom en
dem tillhörande nationalegenhet, slöto finnarna sig mer och
mer inom sig själfva. De så kallade »lös- och strykfinnarna»
ströko dock vida omkring i den svenska bygden och för-
sörjde sig med bettlande, signeri och trolldom. Genom denna
isolering i hvad det rör de bofasta och hos dem boende så
kallade »husfinnarna», äfvensom genom deras framträdande
egenskaper af inbundenhet, seghet och konservatism, dröjde
det öfver två hundra år, innan de besläktade sig med sina
närboende grannar, svenskarna, och därigenom bibehöllo de
så länge sin nationalitet, sitt språk och sina öfriga nationella
egenheter. Den af dessa egendomligheter som först måst
gifva med sig är deras språk: om de skulle kunna meddela sig
med sina grannar, svenskarna, eller med de svenska myndig-
heterna och sina präster med flera, måste de kunna tala det
svenska språket. I det längsta begagnade de dock båda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
