Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
240 FRÅN GRÄSMARKEN.
nade vägar under vintern begagnades dels skidor och dels
»tryjor», ett slags runda bågar af vidjor, som fastbundos
under fötterna. Nu har båtfarterna till sjös mestadels upp-
hört, ty vägar, farbara för hjuldon, finnas till de flesta
hemman, och dessa vägar underhållas tämligen bra, under
den tiden marken är bar. Efter snöfall på vintern ligga
dock vägarna länge obanade, ty ingen vill först bege sig
ut och göra första spåret.
Kastar man en öfverblick på hvad finnarna här uträttat,
så är detta icke litet, utan hafva de gjort en ganska vacker
insats i landets uppodling. Svenskarna skulle icke hafva
kunnat inkräkta, odla och bebo dessa skogar på annat sätt
än att basera detta företag på den förut odlade bygden
och därifrån framtränga i skogarna steg för steg.
Finnarna hafva dock uträttat detta herkulesarbete utan
att hafva någon gammal bygd att stödja sig på. Och hvilket
arbete sedan! Att bosätta sig och bryta bygd i vidsträckta
skogar, belägna högt öfver hafvet och med kallt och hårdt
klimat, så att snön faller tidigt på hösten och går sent
bort på våren, och där grödan ofta fryser bort; utan banade
vägar, med fientliga eller åtminstone afundsamma grannar,
och på en jord, där ej en kvadrataln kan vinnas för plogen
utan att spettet och hackan gått förut och bortrensat den
myckna stenen, med en jord som fordrar särdeles mycken
gödsel, om den skall gifva några skördar. Detta kunde en-
dast gå för sig för ett folk, som kunde skörda säd på oupp-
odlade marker, som kunde lefva af vatten och mjöl och
äfven utblanda det sistnämnda med bär, syrgräs och bark,
ett folk, som hade små behof, var förnöjsamt med litet och
äfven kunde svälta, om så behöfdes. Det är icke småsaker
detta folk nuträttat i Värmland under kanske tre hundra
år. De bygder de befolkat och uppodlat utgöra visst hela
socknarna Norra och Södra Finnskoga, Nyskoga, största delen
af Hvitsand, omkring hälften af Östmark, hela Lekvattnet,
omkring halfva Gräsmark, hela Bogen och en stor del af
Gunnarskog.
Fill Amerika kunna de resa, men emot svenskbygden
vilja de ej utbyta sin hembygd. Svenskar flytta in i deras
bygd, men icke tvärt om. Äfven på norska sidan hafva de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
