- Project Runeberg -  Från Siljans sagoland : berättelser från Dalarne /
6

(1913) [MARC] [MARC] Author: Lars Lunell With: Axel Hjelm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett löfte vid Siljan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

6

under sommarmorgnarna? Mig har det förefallit,
liksom himlen under den ljumma sommarnatten sänkt sig
närmare jorden och se’n, när solens strålflod väller
fram, så småningom åter höjt sig för att ännu mera
värma och lifva naturen.

Jorden stod prydd i sin högtidsskrud. I de
lummiga träden sjöngo fåglarna sina vackraste sånger, och
den daggfyllda marken, där spindelnäten tydligt
aftecknade sig mellan buskar och kvistar, var prydd med
blommor, hvilka nu öppnade sina tårfyllda kalkar och
vaknade efter nattens ljufva drömmar. Häggarna
prunkade i sina snöhvita mantlar uppe i skogsbacken,
och de höga, allvarsamma granarna, prydda med röda,
glänsande kottar, bugade sig högtidligt för
västanvin-den. Bergens toppar klarnade mer och mer, furorna
på deras kammar glänste i solljuset, som hade de varit
förgyllda, och på Siljan sågs en och annan fiskare i sin
båt skynda fram i vikarna för att vittja sina utlagda
nät. Det var lif och lust, det var en sommarmorgon
på Mora strand, i den minnesrika bygd, där frihetens
fana höjdes i stormiga, framfarna dagar.

De glada bröllopsgästerna uppsökte nu sina hem,
från hvilka svaga rökpelare angåfvo, att dagens bestyr
redan börjat. Till sist vandrade endast Olof och
Kerstin fram vid sjön emot sina hem. Bägge gingo en
stund tysta, sedan den stojande ungdomsskaran
lämnat dem.

Olof var en högväxt yngling, ehuru ännu endast
nitton år gammal. Han hade icke pröfvat och sett
mycket i världen, och hans rena, vackra anlete bar
nästan en vek prägel. Det rundklippta håret var
benadt midt i pannan, och i likhet med mora-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:45:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/siljans/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free