- Project Runeberg -  Från Siljans sagoland : berättelser från Dalarne /
216

(1913) [MARC] [MARC] Author: Lars Lunell With: Axel Hjelm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Katri

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•216

kan hade härunder med glädje i fadrens ögon sett något
fuktigt, men så blef han lika tyst och hård igen. En
gång hade han med afseende på Anders, när "sinnet
rann på", fällt hotfulla ord, och det var då Katri hade
sändt brefvet till sin barndomsvän.

— Dä’ ä’ så långligt, se’n ja’ mista’ fars kärlek,
återtog Katri, sedan hon en stund setat tyst och
blickat ut öfver den mörknande sjön, där äfven näckrosorna
nu slöto sina kalkar och drömde om solig dag, som gått.
— När ja’ ute på marken ser, hur blommorna nu vissna
och böjas ner, tycker ja’, att de liksom vilja säga mäj,
att ja’ ock ska följa dem efter. Dä’ känns tungt i
mitt bröst. Ja’ ville vara stark för din skull,
Anders, och lefva, för däj, men ja’ kan ej vara
glad mera och räta upp mitt hufvud. Dä’ geck
liksom någonting sönder hos mäj, när far var så hård mot
sin fiecka, ’mor opp i dagen’, som han brukade säga,
när han i kvällen var god och blid.

Vid det dystra minnet af källarens natt fylldes
åter Katris ögon af tårar, bittra, heta tårar, och hon
slöt sig om möjligt ännu närmare intill Anders’ bröst.
Han kände så lifligt, att han i denna stund hade
kunnat gifva sitt unga lif för Katri, om ban därmed kunnat
hjälpa henne. I öfvermåttet af sin sorg och sin
ömhet för barndomsvännen kom det så Anders före, att
han skulle erbjuda henne ett offer, större än hans lif.
Med rent af förtviflans kraft frampressade han, ännu
fast slutande Katri i sin famn, den frågan : — Ska du
ta’ ’an, Henry, och få far din gla’ igen? Ja’ ska väl
försöka vara mä’ på ’et, fast dä’ svir i bröste’ på mej.
Vill du dä’ Katri?

—- Aldrig tar ja’ nå’n an än däj, Anders, hviskade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:45:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/siljans/0218.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free