- Project Runeberg -  Från Siljans sagoland : berättelser från Dalarne /
244

(1913) [MARC] [MARC] Author: Lars Lunell With: Axel Hjelm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - När Myr-Brita åt upp prostens smör

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•244

heter, inträdde så en vacker dag hos Brita, och på hans
högtidliga fråga, hvart tiondesmöret tagit vägen, kunde
hon ej annat än svara i ungefär samma riktning som
gubben Yadman. Smöret var ohjälpligen uppätet, och
vår dalagumma vågade icke komma fram med Daniels
djupsinniga reflexion om skriftens tystnad i afseende
på smör och salt.

Det är ej berättadt, hvad den stränge prosten sade
till allt detta. Han var öfverseende och ädelsinnad,
och han tog väl den allmänna nöden i betraktande, men
när husförhöret nalkades, blef det ångest och
bedröfvelse i backstugan, ty prosten själf och icke adjunkten
skulle komma och hålla läsemötet.

Vid denna tid hände nog stundom, att beväringar,
äreförgätna fosterlandsförsvarare, för att slippa blifva
approberade, brukade hacka bort en tå eller några
andra, mindre nödvändiga kroppsdelar, men att någon
skulle uteblifva från husförhöret, det kom icke i fråga.
Icke ens de stora uppväxta drängarne vågade bryta
mot allmän sed.

Den fyndige Daniel råkade slutligen på en
ljuspunkt äfven i detta kaos. De andra flickorna och
ynglingarne i byn sutto under de långa vinterkvällarna
vid sina stickbloss och läste hela "storkatekesen", till
och med det sista grufliga stycket, men uppe hos
Myr-Brita läste man endast sjunde budet. Något annat,
sade Daniel, kunde ej prosten förelägga dem.

Och det gick som Daniel hade beräknat. När
han och hans syskon, små och stora med knäppta
händer stodo där i ring framför prosten, blef det en
ovanlig tystnad i salen, så tyst, att man endast hörde, huru
de små rosenhyllta, skinnklädda parflarne, som voro

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:45:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/siljans/0246.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free