Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Blåkullafärder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om Blåkullafärder.
Bergfolk äro vanligen mera fantasirika, mera
begåfvade med inbillning, hafva mera inåtvänd
blick och mera fallenhet för det mystiska och
underbara än folk, som bo på låglandet.
Hos det frejdade bergfolket i Dalarna finner man
— gifvetvis mera förr än nu — en stor rikedom på
fantasi, och detta dalfolkets kynne har gifvit sig
uttryck i deras skiftande sägner och äfven i den vackra
folkvisa, som nu här är nästan alldeles glömd, denna
Dalarnas folkvisa, om hvilken skalden Nybom så
vackert säger:
"Här blomstrar vår saga, vår skönaste sång
Vild vuxen uti Edra dalar.
Det djupaste vemod och fröjd på en gång
Ur Dalarnas folkvisa talar.
Där leka förstulet i tonernas vår
De grannaste löjen, den renaste tår
Af kärlek och vemod tillika."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
