Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med ens Karl-Olofs hand, sedan denne nu
ändtligen tycktes ha tömt sitt hjärtas brunnar till
botten, tryckte den och sade:
»Karl-Olof, käre vän, jag tackar dig för allt
hvad du i dag låtit mig se in i. En hembygd,
som älskas så, en jord, som så fast binder sina
söners hjärtan, måste vara värd att lära känna.
Äfven mitt beslut är nu fattadt: jag följer dig.»
Hvilken underlig, innehållsrik och skiftande
natt; hvilken vårligt ljus, stark och jublande
morgon! Arm i arm togo de nu vägen emot staden
öfver den grönbruna exercisheden, som redan
badade i dagens fulla sol. Yra som ett par
skolpojkar inför den nära utsikten till ferierna, rådgjorde
de om de praktiska detaljerna för den förestående
resan. De voro i denna stund bägge lika ifriga att
komma iväg; helst skulle de ha velat bryta upp
den dag i dag; alla bindande band, alla
hindrande aftal syntes dem nu som idel ’lekverk. Till
sist måste man dock enas om en vecka för
förberedelserna.
Från höjdplatån uppe vid Borgen hade de
snart den stora stadens kompakta husmassor, med
myllret af skorstenar, fantastiska torn och
glimmande spiror, inför sig. Reveljen från
hästgardes-kasernen steg i detsamma smattrande upp öfver
åsryggen i norr, rullade öfver slätten, kastade sig
öfver vattenfåran och detonerade någonstädes
borta i Skansbergen.
Glada, uppfriskade som efter en genom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
