Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NITTONDE KAPTILET.
DJUPAST INNE I URSKOGEN, SOM
med milsvidder af ödslighet omsveper
granithvälfningen norr om Siljans sjö,
upprinner den lilla Sonneån. Lik en okynnig
ge-tarpojke tar den skutt från sten till sten, tränger
sig fram genom klyftor och prång, kilar mellan
benen på de gråskäggiga furugubbarna, hasar
skinnkälke utför en rasslande rullstensbacke. Väg
finner den öfverallt, äfven där det synes som mest
omöjligt; ibland hufvudstupa, så att vattnet yr
om öronen, ibland sakta glidande på rygg i
soldåsigt välbehag.
Under denna vildmarksfärd växer bytingen
efterhand till yngling och man, blir mera
besinningsfull, går fram med tryggare lunk och ter
sig i allt, som det en stadgad Morakarl på
skogsstig höfves och anstår.
Så en dag kommer han plötsligt ut ur skogen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
