Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tingshuset för att med egen hand hissa den blågula
flaggan öfver ingångsporten, kände han sitt bröst svälla
af glad tillfredsställelse och segerstolthet, liksom
hade han fått plantera sitt banér på en strategiskt
viktig punkt af framryckningslinien mot den goda
viljans klarnande mål.
Festligt springa de kära färgerna upp mot
den högblå sommarskyn, där en kärf nordanvind
genast tar hand om dem, saluterande som med
pistolskott ur deras böljande veck. I detsamma
blixtrar det till mellan de hvita stammarna längst bort
i kyrkallén, en dammsky kommer framhvirflande;
ingen kan blänka och stråla, ingen kan hvirfla
och damma så utom Bagars Lars på sin splitternya,
helförnicklade och hypermoderna Sveamaskin,
hans dagars sällhet och nätters oskiljaktiga
sängkamrat på den breda britsen bakom ugnen i
mäster Nilssons bagarstuga. Det är heller ingen
vanlig bicykel, låt än vara af finaste industriella
fullblod, som så helt förmått uttränga den gamla
klumphjulingen ur dess herres hjärta. Det är en
förste bland sina likar, och en silfverplatta på den
glimmande styrstången bär adelsbrefvet inristadt:
Till Lars Andersson från Sten
Stålfelt med tack för ett karlatag.
Mycket riktigt upplöser sig inom några
sekunder ljus- och molnstoden i stålekrar och
gummiringar, vadmalsskört och ullstrumpsben. Fram till
tingshustrappan klifver Bagars Lars, pionröd af
ansträngning och ifver, och i luften öfver sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
