Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Efter en feststämd, men på grund af den
knappa tiden hastigt expedierad middag i det vackra
konstnärshemmet togo så Sten och Karl-Olof
eftermiddagsbåten tillbaka till sitt land igen. Deras
gästfria Moravärdar följde dem i det längsta, och
medan »Gustaf Vasa» gled ut på den spegelgrunda
och hälft uppslammade lagunen mellan
Klubbholmarna och Mora Strand, växlades från
landningsbryggan och akterdäcket uthålliga
afskedsviftningar med tack för en dag af oförgätligt och
betydelsefullt utbyte.
Den septemberklara morgonen hade nu
vissnat ned till en jämnmulen, men stilla och
fukt-ljum afton, och ångaren plöjde sin väg genom de
dyningsvaggande vattnen som genom en bädd af
smält och vismutskimrande metall. Sollerön
hägrade, lyft emot synranden, och dess hvita
kyrktornsprick dallrade som en snöflinga öfver
Gesundabergets gråraggiga mössa. När man kom ut
på Storsjön, blef luft- och skymningsspelet rent
sinnesförvillande; moln och vatten, strandlinier och
bergkonturer hvälfdes om hvarandra och
sammanblandades, till dess alla jämnviktslagar syntes
upphäfda och man själf knappast visste, om man
på en undervattensbåt genomkorsade djupen, om
man simmade på ytan eller med ett flygskepp
skar luftlagren.
Efter den sedvanliga af stickaren till Rättvik
vändes stäfven definitivt mot hemleden. Natten
började nu sänkas allt tätare, återställde under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
