Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Åh, far,» svarar Karl-Olof, förvånad och
dröjande, »och I själf.. ?»
»Och så tänkte jag,» fortsätter den gamle, »att
de här andra rummen och utrymmena kanske
kunde bli passliga till den skolan, du skrifvit så
mycket om, ifall ni nu skulle kunna få i gång den
till hösten.»
»Åh, far!» Karl-Olof blir med ens flammande
röd; han vet icke, om han hört rätt eller ännu går
och drömmer. Skulle han verkligen mena —
kunde det vara möjligt!?
»Jag ryms nog godt i ’gammelstugan’, jag,
framgent som hittills,» tillägger Borg Olof, »och
så får det nya också den plats, det förtjänar —
om du nu vill taga emot det.»
Nu strålar allt i full förståelse upp för
Karl-Olof, han börjar skälfva och snyfta, och så störta
tårarna fram.
»Åh, far, far!» är alltjämt det enda han får
ljud för, men i hans inre är det, som om en
gey-sir af hänförelse, af ömhet och bäfvande vördnad
för fadern sprungit i dagen, och, innan Borg Olof
hinner hindra det, griper sonen hans hand och
trycker den till sina läppar.
Från den stunden är Karl-Olof återbördad åt
lifvet, åt arbetet, åt den stora diktar- och
konstnärsgärningen, som han och hans vänner tagit
upp och lagt på sina skuldror. Väl glimmar ännu
under hårsvallet det dunkla pannbandet, som
hvar-je äkta lifssorg smider fast om de borne sörjarnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
