Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gon till kväll; allt skall han visa och förtro henne,
allt vill hon lära känna, förstå och dela. Ingen
skulle heller gärna i den smärta och spänstiga
kvinnan med den flickaktigt friska hyn och det rika
mörka håret — hvari de femtio åren endast pudrat
några lätta silfverstänk vid de smala tinningarna
— ha kunnat ana modern till den unge mannen
vid hennes sida, om icke ett så starkt
likhetsdrag präglat deras anleten och hela personlighet.
Allt och alla falla henne också till som en
drottning, hvarhelst hon går fram; hgines
friska, naturligt förnäma väsen verkar lika
oemotståndligt på hög och låg, ung och gammal.
Fröken Lovisa ägnar henne från första ögonblicket
en nästan afgudisk dyrkan; Bagars Lars är färdig
att af lutter förtjusning ramla på näsan från sin
alltjämt lika nystrålande bicykel, när han i
förbifarten lyckas uppfånga hennes leende nick; och
stiger hon in — som hon gärna gör — för att få
sig en språkstund med Fårbergs Anna bland de
gamla mönstersamlingarna i tingshuset, så blir där
högtid och solskenshumör för hela dagen!
Förunderligast är dock hennes inflytande öfver
Karl-Olof. Hennes blotta närhet är som ett mildt
fördelande bad för hans ömmande själ, och den
moderligt deltagande blick, han ofta känner
smeka från hennes vänliga ögon, medan han sitter
lutad öfver korrekturen eller brefskrifningen vid
Stens skrifbord, har något af solstrålarnas helande
kraft öfver en froströrd vårteg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
