Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Som man lätt kan se, är också ökningen procentvis sedt vida
mindre i Göteborg än i rikets samtliga städer. Under det
att-den i Göteborg nämligen under åren 1905—1908 ökats från
13.2 till 14.6 procent, har den i rikets samtliga städer ökats
från 22.9 till 27.i procent, d. v. s. nära på dubbelt så mycket
som i vår stad.
Antalet sjukkassemedlemmar har visserligen ökats från 18,561
år 1905 till 23,669 år 1908, men denna ökning, så stor dén
än må vara, motsvarar endast ungefär den samtida ökningen i
folkmängd, såsom framgår af de anförda procenttalen.
Det är i själfva värket mer än förvånande, att Göteborg år 1908
i fråga om antalet sjukkassemedlemmar först kommer i tredje
rummet (efter Stockholm och Malmö), men om man beräknar
antalet sjukkassemedlemmar i procent af folkmängden först i
sjätte rummet, efter Eskilstuna, Malmö, Stockholm, Gäfle och
Norrköping. Främst bland Sveriges städer kommer Eskilstuna,
arbetarestaden, med 37.7 procent af folkmängden såsom delägare i
sjukkassor, eller sålunda bortåt 2/5-delar af hela befolkningen. Gm
man reducerar detta procental till den vuxna befolkningen öf;
ver 15 år, torde omkr. hälften af alla innevånare i Sveriges
Manchester, — såsom ju Eskilstuna kallas, — hafva iklädt sig
uppoffringar för fyllandet af denna sociala plikt. Icke häller
Malmö kommer långt efter, med 34,9 procent, och Stockholm
står nära intill, med 34,i procent.
Hur kan det då komma sig, att Göteborgs i sociala afseenden
annars så vakna befolkning i detta fall visar så ringa intresse,
att dess anförda procentsiffra icke ens utgör hälften af hvad
Eskilstuna, Malmö och Stockholm uppvisa och föga mer än hälften af
hvad Gäfle och Norrköping åstadkommit?
Det ingår icke i planen för detta enkla föredrag att afgifva ett svar
på denna fråga. Men icke beror denna Göteborgsbefolkningens
mindre framträdande benägenhet att försäkra sig om sjukhjälp
därpå, att sjukligheten i vår stad är så afsevärdt mindre än i de
anförda städerna. Dödligheten i Göteborg åren 1898—1907
(16.6 pr tusen innevånare) var en half pro mille mindre än i
Stockholm och Yio Pro rnille högre än i Norrköping o. s. v. Här-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
