Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
än som skedde, uppmuntra och understödja denna mot Sve-
rige fiendtliga stämning, så skulle helt visst Skåne, Halland
och Blekinge följt det exempel, som gafs i Trondhjems län
och på Bornholm, och genom en allmän folkresning ryckt
sig lösa från förbindelsen med Sverige 1).
Genom energiska åtgärder, klokhet och vaksamhet lycka-
des den svenska styrelsen denna gång kväfva upprorslågorna.
Men missnöjet fans kvar, närdt af de mångfaldiga skattebör-
dorna, hvilka förmyndareregeringen i följd af den allt högre
stigande statsbristen icke kunde lindra. När derför Danmark
ånyo bröt freden och Kristian V inträngde i de skånska
landskapen, lyssnade folket villigt till de manifest, han ut-
färdade, och helsade honom som sin befriare. Karl XI må-
ste, då han, efter att först hafva retirerat bakom den gamla
riksgränsen, ånyo ville öfverskrida densamma, bana sig väg
genom böndernas förhuggningar och mottogs af folket icke
såsom dess konung utan såsom fiende. De skånska landska-
pen måste på nytt eröfras och denna gång genom en lång,
blodig strid, utkämpad på deras egen mark och i befolk-
ningens åsyn. Denna strid fick derför ett afgörande infly-
tande på dessa landskaps öde; han beseglade den tjugo år
förut slutna skickelsedigra freden och utöfvade dermed ett
för framtiden bestämmande inflytande på folkets sinnesstäm-
ning och uppfattning af sitt förhållande till Sverige; han af-
lägsnade dess hopp om en återgång till det gamla och lärde
detsamma att betrakta sig såsom svenska undersåtar, hvilka
icke längre kunde eller borde få intaga någon efter de förra
danska förhållandena lämpad undantagsställning 2).
______________
1) Danskarne gjorde under kriget en landstigning vid Ystad, men ka-
stades snart tillbaka. »Ehuru denna dessenten», skrifver Stenbock, »i sig
själf var ringa, var den dock en välkommen anledning för en del bofvar,
som ville uppvigla allmogen och göra den rebellisk, efter som ock vägarne
uppe i skogsbygden började blifva osäkre och några personer blefvo dels
ihjälskjutne dels illa blesserade». Anf. st. s. 348.
2) Betecknande för den förändring i tänkesättet, som krigets utgång
medförde, är första utkastet till skånska prästerskapets anhållan om infö-
rande af likformighet med svenska kyrkan (uppsatt 1680), hvari prästerna
själfva begära »en uniformitet med själfva kyrkoordningen i Sverige, på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
