Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Då de flästa af adeln ej ville aflägga trohetsed, med
mindre de bibehöllos i oforminskadt åtnjutande af sina förra
privilegier, så ville Karl X äfven häri visa dem tillmötesgå-
ende. Han resolverade nämligen, att hvad anginge rätten
till hals och hand (doms- och exekutionsrätten och det äfven
i lifssak) öfver deras enskilde tjänare, så ville k. m:t »efterlåta
dem denna så väl som ock att oturberadt njuta den frihet
och justice på deras gods (enligt gårdsrätt), som de allt dit-
tills haft». Deras bönder skulle ock hädanefter få samma
frihet från skatter, arbete och andra kronans besvär, som de
haft under den danska regeringen, »allenast att de i andra
fall och när nöden skulle fordra, sig villigt comportera». Hvad
akcisen och tullfriheten vidkomme samt den fria handeln med
utländske köpmän, så skulle k. m:t »ej ogerna velat deferera
adeln i desse postulatis, så vidt de ej direkte sträfvade emot
riksens fundamentallagar, hvilka upphäfva tullfriheten för alla
stånd, och för öfrigt märkeligen prejudicierade k. m:t i dess
rätt och höghet» 1).
Att sålunda på den fria öfvertygelsens väg och med
undervisningsanstalterna såsom medel upptaga och till orga-
nisk enhet med den svenska statskroppen assimilera dessa pro-
vinser, detta var det mål, som från början i Sverige både af
regeringen och, såsom vi ofvan antydt, äfven af riksdagen
eftersträfvades. Vore detta mål en gång vunnet, så kunde
dessa jämkningar och eftergifter i lagskipning, förvaltning,
kyrkoordning m. m. såsom ej längre behöfliga öfvergångs-
stadganden bortfalla.
Äfven förmyndarestyrelsen fullföljde, trots alla söndrin-
gar i öfrigt, troget Karl X:s plan med afseende på de skån-
ska landskapen 2). Hon handlade i full öfverensstämmelse
1) Resol. d. 21 Maj, 4:de punkten.
2) Tydligare kunde denna plan ej uttalas an uti en skrifvelse till ge-
neralguvernören, dat. Stockholm d. 23 Nov. 1661, hvari begäres, »alt han
adresse och i tysthet skulle undersöka de skånska ständernas, enkannerli-
gen adelns - privilegier, handfästningar och recesser, i hvad mån de voro
med Sveriges fundamentallagar förenliga», »emedan», heter det, »Vi gerna
se och önska skulle, att bemälte provinser såsom en gammal, nu recupe-
rerad ledamot, varandes af ett tungomål, religion, seder och manér med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
