Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
75
IÖ73 åtog sig uppgiften att »undersöka Lunds akademis till-
stånd så i en som annan måtto». Andra punkten af denna
instruktion hade följande lydelse: »Såsom k. rmt för detta all-
varligen hafver akademiens magistrat imponerat att hälla inne
med de förargelige disputer och missförstånd, som de en tid
bort åt icke utan k. m:ts synnerliga misshag sinsemellan hafva
föröfvat, och k. m:t måst förnimma, att någre af dem, sådan
nådig åtvarning oaktadt, ännu sedermera likväl skola hafva
understått sig den förra olikformigheten att iterera, så är k.
m:ts nådiga vilje, att komm. deruti granneligen inqvirera och
söka att erfara hvem och hvad personer, som dertill orsak
och upphof äre». Och några rader längre ned, i fjärde punk-
ten, tillkännagifves för kommissionen, att k. rmt genom en
särskild resolution förbehållit sig alla de gods och her-
ligheter, som för detta hafva tillhört Lunds kapitel
och sedermera blifvit akademien tillagda. Huruvida
mellan den andra och den fjärde punktens innehåll något
orsakssammanhang döljer sig, vilja vi ej söka afgöra, men
nog kunde det hafva varit för universitetet lyckligare, om
deri allvarliga förmaning blifvit mera behjärtad, som kom-
missionen af 1669—1670 uttalade, nämligen att »icke hos k.
rmt uppväcka ett missnöje, som ändtligen allas deras ruin
och förderf kunde förorsaka»1).
Undervisningsväsendet i öfrigt föranledde icke kommis-
sionen till några särskilda åtgärder. Att biskopen tillsatt
en annan horare i Malmö än den magistraten valt, deröfver
anförde magistraten klagomål hos kommissionen. Då staden
föder och underhåller skolan, borde dess myndighet, ansåg
man, ega rätt att tillsätta skolans betjänte. Men kommissio-
nen resolverade, att denna rätt tillkom biskopen. I Kristia-
nopel och Ronneby begärdes, att då skolorna der ej egde
något kapital, hvaraf fattige skolpiltar kunde hafva någon
hjälp, ungdomen måtte tillåtas att »gä sockner pä landet och
söka någon undsättning hos allmogen, såsom i Sverige vid
’) Se ofvan sid. 42.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
