- Project Runeberg -  Skånska kommissionen af 1669-1670. Ett bidrag till de skånska landskapens inre historia /
77

(1886) [MARC] Author: Sven Wägner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

77

med allmogen i Östra härad, fäldes utslaget sin criminalibus
och äreröriga saker» af »15 uppkallade stockmän»1).

I städerna funnos två rättsinstanser: bytinget, som hölls
af byfogden (hvilken äfven själf brukade verkställa den af
honom fälda domen, så vidt ej vad ifrågakom) samt råd-
stugurätten. Under danska tiden hade härifrän vädjats till
landstinget2); men sedan under svenska styrelsen några stä-
der för större heders skull erhållit rätt att med förbigående
af landstinget appellera direkte till Göta hofrätt, så hade vid
riksdagarne 1664 och 1668 ombuden för de öfriga själfmant
anhållit om samma rätt, hvarefter k. m:t faststält denna ap-
pellationsordning såsom allmänt gällande3). Öfver allt hade
emellertid kommissionen försport missnöje med denna förän-
dring. Dels hade den införts städernas borgerskap oåtspordt,
dels hade befolkningen derigenom beröfvats sin rätt till vad
i mål, som rörde mindre än 50 dalers värde, dels slutligen vore
hofrätten för fattige borgare allt för dyr och allt för aflägsen.
Med städerna hade ridderskapet och adeln så väl vid landt-
dagen som sedermera (d. 7 Febr., då detta stånd för kom-
missionen framlade sina angelägenheter och gravamina) för-
enat sig och begärt att återfå den gamla appellationsordningen.
Detta tillstyrkte också kommissionen i sin berättelse, väd-
jande till den resolution, som var gifven dessa landskaps
inbyggare, »att blifva utan förändring vid deras vanliga lag
och lands praxi konserverade». Adeln hade vid sistnämnda
tillfälle äfven, jämte flere andra vigtiga fordringar angående
rättsskipningen, till hvilka vi skola återkomma, framstält den,
att på grund af det stora antal mål, som från de skånska
landskapen inkommo till hofrätten i Jönköping, flere i dessa
landskap infödde så väl af adel som oadel, hvilka vore i de

*) »Inga underdomare», heter det, »döma in criminalibus och äreröriga
saker utan de 15 uppkallade stockmän», QQ I s. 39. — Huruvida en så-
dan processordning var gällande för de skånska landskapen i sin helhet,
skola vi ej söka afgöra.

2) Undantag Malmö. Jfr ofvan sid. 62, not.

3) Borgmästaren Tollsten hade dock, såsom vi sett, ej lyckats utverka
densamma for Lund. Ett skäl dertill var måhända, att landstinget hölls
i Lund.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:59:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skanskkomm/0083.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free