- Project Runeberg -  Skånska kommissionen af 1669-1670. Ett bidrag till de skånska landskapens inre historia /
96

(1886) [MARC] Author: Sven Wägner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

96

hans egen hustru och barn ej få komma till sitt eget bord;
många borgare måste sätta fingrarne i ögonen och begråta,
det de icke få lägenhet att söka sin egen näring och föda»1).
Hvarje gemen soldat hade rätt att fordra af den borgare,
som skulle sörja för hans inkvartering, »till salt och surt» i
öre smt i veckan. Och äfven om soldaterna ej trugade sig
till mera, var denna afgift för mången borgare ej obetydlig
i förhållande till det, som han hade för eget behof, helst som
han vanligen hade flere (kommis. uppgifver själf i sin berät-
telse »4, 6, 7, 8, ja io») soldaters inkvartering att sörja för.
Ännu besvärligare blef inkvarteringen derigenom, att många
soldater hade med sig hustru och barn, »hvilka ville vara i
borgarens stuga, nyttja hans sängkläder, värme, kokspis och
käril, förutom det en och annan olofligen hans egendom till
sig drager»2). »Soldaterna», förklarade den ofvan nämnda
deputationen för magistrat och borgerskap i Malmö, »kunde
vi väl tåla, vore blott icke hustrurna. Mången soldat dra-
ger också med sig kona och barn utan att vara gift». De
anhöllo derför, att då soldaterna till största delen hade sina
hem i Småland och flerestädes, der de kunde hafva hustru
och barn sittande, soldathustrurna måtte alldeles »afskaffas»,
ett sätt att afhjälpa olägenheten, som emellertid kommissio-
nen icke fann »praktikabelt».

I Kristianstad, der inkvarteringsbördan dock enligt kom-
missionens uppfattning borde vara vida mindre tryckande än
i Malmö, beklagade sig magistraten, att handtverkarne af
fruktan för densamma flyttade ur staden och skaffade sig
försvar på adelns ocn geistlighetens gods, hvarigenom bördan
blefve så mycket mer betungande för dem, som stannade kvar3),

1) Dessa och öfriga här anförda klagomål frambäres å stadens vägnar
af dess burggrefve, Aschenberg, rådman Kofot och tre borgare.

2) Kommis berättelse.

I Kristianopel, detta lilla idylliska samhälle, der kommissionen i all-
mänhet funnit allt i ett bättre skick ;in annorstädes, och der t. o. in.
magistrat och borgerskap lefde i god sämja, klagades dock, att »garnisons-
folket brukade stjäla så småuingom»; men, tillades det, derför blifva de
ock med gatlopp straffade.

’) QQ I, s. 3643 f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:59:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skanskkomm/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free