Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för att genom den tvinga naturens makter att
lägga sig.
Detta kände dessa båda män på olika sätt.
Ty den ene af dem var gammal och hade nästan
glömt sina böcker. I stället hade han blifvit
förtrogen med de vågor, som gingo högt omkring
honom, både i människolif och natur, och han kunde
le åt sig själf, när han tänkte på den tid, då äfven
han hade försökt det omöjliga. Den andre åter var
ung, och öfver honom hade det, han läst i böckerna,
sådan makt, att han icke ville tro ens, att naturen
var sådan, som han själf såg henne. Han förbittrades
af allt, hvad han mötte omkring sig, och i
synnerhet förbittrades han af den ro, med hvilken
den gamle prästen mottog utbrotten af hans andes
vrede.
Nu sutto de båda tysta, försänkta i sina egna
tankar, den unge, grubblande öfver, hvad den andre
skulle säga honom, och den gamle öfvervägande,
huruvida han borde tala eller låta lifvet skänka
den nye prästen sina lärdomar långsamt och tungt.
Under det de sutto så, lyssnade båda med olika
känslor till hafvet, och på fjärden sågo de en koster,
på hvilken storseglet föll, försvinna bakom en klippa.
— Det kommer besök, sade kyrkoherden. Och
att döma af farkosten tycks det vara långväga ifrån.
Jag tror, det är en Norrösundsbåt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
