Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kyrkan kräfver. Både Håkan och moster ledsagade
honom till kyrkan, och alla tre följdes de som
föräldrar och barn åt hem. Sedan kom ungdomstiden.
Per lärde sig tugga tobak och taga en sup. Han
kom med på logen, där ungdomen dansade, och
flickorna visade sig icke ovänliga mot en gosse,
som skulle ärfva Håkan Ekbergs gård. Per lade
ut öfver axlarna och blef en ståtlig yngling, vid
ett par och tjugu års ålder fick han sin första
käresta, och hans lif skilde sig icke i något från
det, som var hans jämnårigas.
En enda sak var det dock, som vid denna tid
störde och nästan grämde Per. I hemlighet gick
han nämligen och grufvade sig, emedan han tyckte
allt på gården redan var gjordt så bra, att för honom
fanns där ingenting mer att göra. Den skörd, som
kom in, räckte till, om icke året blef alltför dåligt,
och flera kreatur, än som fanns, kunde gården icke
föda. Men Per hade fått en tanke i sitt hufvud,
en tanke, som var hans egen, och som gaf honom
hopp om, att han skulle kunna, hvad hvarje man
vill, nämligen bryta en ny väg och göra sin
själf-ständiga insats i andras arbete. En söndag, när
han blef ensam med Håkan, passade han på och
sade morbrodern detta.
— Hur skulle det vara, om I köpte mig en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
