Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och därför måste hon sträfva från morgon till kväll,
vara med om allt, se allt med egna ögon. Det
var, som om hon hoppats att på så sätt dock kunna
komma med till sist, så att hon riktigt kunde förstå
och hoppas på framtiden.
Själf sade moster ingenting om hvad hon tänkte
till någon, och allraminst ville hon tala om sådant
med Per. Inte oftare än han var hemma, tyckte
hon, att han då skulle ha glädje och frid. Han
var nu en gång hennes stora pojke, och så godt
som åt honom önskade hon ingen annan.
Om sådant vände sig mosters tankar, och medan
hon går hemma och tänker, seglar Per ifrån hamn
till hamn, tar frakter och lossar dem, köper ved
och säljer. När han kommer den väg, som leder
förbi hans knutar, och vinden icke är alltför god,
lägger han i land och stannar hemma en dag eller
två. Någon gång vill han träffa de sina, och om
allting icke skötes, som det bör och skall, vill han
se till ibland och göra sig påmind. När han är
borta, går Tekla där ensam med barnen. Och
fördrängen svarar för gården.
¿Men moster går där med sina tankar, och
ingenting i huset blir gjordt, utan att hon lägger hand
vid arbetet. Gammal är hon och grå. Själf säger
hon, att hon är skröplig. Men alla andra förundra
sig öfver, hur hon orkar med allt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
