Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXXIV. På puckeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fingrar inom det bälte som fasthöll midshipmannens
huggare, och han höll så fast i detsamma, som om
hans lif berodde på att icke släppa taget.
Sysselsatt med den packning han så oförmodadt
fått, tänkte araben icke på att söka hämta upp
grimman, som släpade, utan styrde djuret endast
genom sin röst. Men liksom det hände kamelen
föregående natt, fastnade grimman nu åter i hofven och
kamelen föll omkull.
Lasten föll af, beduinen och hibernianen lågo
tillsammans på marken, båda, om icke farligt skadade,
åtminstone så genomskakade, att de för några
sekunder förlorade medvetandet.
Ingendera hade ännu fullt hämtat sig från fallet,
då Harry Blount och Colin, tätt följande dem i
spåren, stannade bredvid det utsträckta paret; och
hvarken araben eller irländaren voro fullt rediga, då
en skara af främlingar omringade dem och tog
hela sällskapet i beslag, hvarunder de skreko likt
en skara af onda andar.
Det skott sheiken aflossat, hade, om det ock
förfelat den åsyftade verkan, dock för de tre
flyktingarne varit nästan lika olycksbringande. Det
hade väckt araberna i lägret, hvilka ånyo begåfvo
sig ut och anlände just lagom för att bevittna
kamelens störtande.
Englands modige representant och den kalle
unge skotten betogos af för stor öfverraskning att
hinna tänka på motstånd eller flykt, medan den
irländske midshipmannen ännu var halft medvetslös.
Saken slutade så att alla tre blefvo gripne och
förda genom passet till strandröfrarnes läger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
