Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XL. Stammarne dela sig - XLI. En insats
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Jag vet det ganska väl, ty han har sagt det
sjelf.»
»Nå, hvarför icke taga dem med?»
»Ah, det är lätt sagdt, men hur skall jag kunna
taga dem? Du vet de tillhöra den gamle araben
enligt lag, åtminstone påstår han så, fastän rätten
icke precis är på hans sida, ty om vi icke kommit
fram i tid, skulle pojkarne hafva gripit honom, i
stället för han dem. Huru som helst, så tillhöra de
nu honom, på grund af lagarne i Sahara.»
»Strunt i lagarne i Sahara!» utropade Fatima,
föraktfullt kastande hufvudet tillbaka, och hånfullt
upphöjande sina utskjutande tänder; »bara prat. Det
finnes ingen lag i Sahara, och om det också funnes,
så vet du att vi icke ämna oss hit tillbaka.
Den summa som du kan få för dessa pojkslynglar,
är tillräcklig för hela vårt lif, och vi behöfva
aldrig mer ströfva i denna fördömda öken. Tag dem
med våld från det der gamla gula ansigtet, om du
icke kan få dem på annat sätt; men du kan narra
dem från honom genom att spela helga, i hvilket
du lätt kan öfvervinna honom. Om han icke vill
spela igen med dig, så försök att göra upp handel
med honom, och erbjud honom två af dina slafvar
för hvar och en af dem.»
Enligt detta råd af sin bättre hälft, började den
svarte sheiken, i stället för att räcka handen till
afsked, högljudt uppfordra araben till ett samtal
rörande en vigtig affär.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
