Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XLVIII. Källan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
befallningen, men icke förr än han släckt sin törst, som
icke syntes vara särdeles stor.
Vid kroomannens återkomst från brunnen
underrättade han Harry att han sagt till arabsheiken:
»Köp oss. Ni får tillräckligt med penningar för
oss i Svearah»; och att sheiken svarat: »De hvita
slafvarne äro hundar och icke värda att köpas.»
»Då hafva vi intet hopp från det hållet!»
utropade Terence.
Kroomannen skakade på hufvudet, som om han
icke delat Terence’s tanke.
»Hvad! tror du att det ännu finnes hopp?»
frågade Harry.
Mannen nickade bifall.
»Huru? På hvad sätt?»
Kroomannen bevärdigade icke denna fråga med
något svar, utan gick tyst sm väg.
Som det återstod två eller tre timmar till dess
solen gick ned öfver Sahara, upptogo araberna sina
tält och begåfvo sig af åt den rigtning, der den
torra brunnen var belägen och från hvilken Golah
och hans karavan just kommit. Sedan de
försvunnit bakom kullen, skickades Grolahs son upp på
höjden för att efterspana dem, medan hans qvinnor
och slafvar befalltes att slå ihop tälten så
skyndsamt som möjligt.
Då nattens skuggor betäckte öknen och
främlingarne icke längre kunde ses, gaf Golah
befallning om marschens fortsättande i en mera
sydostlig riktning, hvilken skulle föra karavanen från
hafskusten, och, som de hvita slafvarne trodde,
från all utsigt att någonsin återfå friheten.
Kroomannen deremot syntes vara belåten att
anträda den nya kosan, oaktadt han förut yttrat
missnöje att gå inåt landet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
