Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - LVIII. Innu en gång vid hafvet - LIX. Ännu en gång Golah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
försöker att spela förrädare, skola alla fyra af eder
förlora sina hufvuden. Jag svär detta vid profetens
skägg!»
Kroomannen försäkrade att ingen af de hvita
slafvarne ämnade bedraga honom, tilläggande att
deras eget intresse, om ingenting annat, skulle göra
dem trogna mot dem, hvilka ville föra dem till ett
ställe der det kunde lyckas dem att blifva lösta ur
sitt slafveri.
Vid denna tid hade mörkret lagt sig öfver
öknen och sheiken sysselsatte sig med att utse vakt
för natten. Han var alltför misstänksam emot sina
hvita slafvar, att tillåta alla fyra hafva vakt på
samma tid, medan han och hans följeslagare sofvo.
Men en af dem kunde han dock tillåta att hålla
vakt, i sällskap med araberna.
Sheiken frågade kroomannen hvilken af de hvita,
som blifvit mest misshandlad af den svarte
sheiken. Båtsmannen Bill utpekades, och tolken gaf
en kort beskrifning öfver den svåra behandling för
hvilken örlogsmannen i Golahs händer varit ett
föremål.
»Bismillah! det är bra,» sade sheiken. »Låt
honom hålla vakt. Hämnden bör hindra honom att
tillsluta ögonen för en hel månad. Det är ingen
fara att han skall förråda oss.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
