Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - LXXX. Mohrisk rättvisa - LXXXI. Judarnes hopp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
icke var inne, och han hade icke heller misstagit
sig.
Hans häftiga anfall kunde icke emotstås af den
man, som visste med sig att han var en bedragare,
och boskapshandlaren Mahommed blef snart stucken
till marken och lemnad i sanden, der han vred
sig i dödsryckningar.
»Nu finns det en mindre af dem, utropade
båtsmannen Bill, hvilken tillika med de andra svarta
och hvita slafvarne stodo i närheten, likgiltigt
åskådande striden, ty de kände inga sympatier för
någon af de stridande. »Jag skulle önska att han
fört bror Jim och master Terence hit innan han dog,
fortfor Bill, då han såg Jims herre uppgifva andan.
Jag undrar hvar han gjort af dem?»
»Vi skola utforska det, om möjligt,» svarade
Harry, »och innan vi komma längre ifrån dem.
Antag att vi tala till mohren om dem?»
På Harrys uppmaning ämnade kroomannen
framställa en fråga, men hindrades af Rais Mourad,
hvilken befallde slafvarne gå till sin plats, ty man
skulle nu fortsätta resan.
Sedan Rais Mourad varnat Bo Muzem att taga
sig till vara för folket som tillhörde Mahommed,
hvilken nu låg död vid hans fötter, red mohren
fram till fronten af kafilan, och tåget satte sig i
rörelse i riktning åt Mogador.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
