Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- En pojke för sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En pojke för sig.
— Han har alltid varit så egen den pojken —
aldrig som andra utan en pojke för sig själf. Jag
minns, när han låg i den där farliga febern — han
var väl en elfva, tolf år då. De två äldste hade jag
förlorat, och han var ensam kvar. Jag satt vid hans
säng natt och dag, och jag grät, så jag tyckte mitt
arma modershjärta ville brista. Jag blef tio år äldre
på de två månader som sjukdomen varade. Så sa
jag till honom en kväll: »Bed till Gud, Harald lille,
att Han låter dig bli frisk igen!» Men pojken bara
riste på sitt lilla, svettiga hufvud. »Kan du inte
bedja med barnslig förtröstan?» sa jag. Han svarte
inte på en lång stund.
— Inte kan Gud tycka om att jag ligger och
ber att få slippa komma till honom? sa han långt
om länge.
Jag blef så förbluffad, att jag fick inte fram
ett ord.
— Vill du inte bli frisk och vara hos din mor?
sa jag slutligen.
— Jo, visst vill jag det. Mor känner jag från
det jag var mycket liten, men Gud har jag bara hört
talas om. Och så är han så stor, så stor och mäktig,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 20:47:20 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sockerpu/0049.html
