Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Isberg kallas de ismassor, hvilkas högd
vida öfverstiger deras längd och bredd.
Sådane träffas af förundrans värd storlek och
till ansenligt antal, vid bägge Polernas
grannskap. De Pagès såg väl under des
Spitsbergsresa intet isberg, öfverstiga 35 fot [1].
Man bör dock märka, det isbergen icke
alla år träffas i lika myckenhet och af lika
högd. I allmännhet åro ock de störste
fedde på Americanska kuster. Ellis fann i
Hudsonsvik isberg af 500 till 600. Yards =
750 till 900 fots högd [2]. Det största man
funnit upteknadt, är det berg Baffin 1615
träffat vid Grönland. Det visade en blottad
spets af 140 famnar. Öfver denna
ofanteliga is Colonne gör Herr Forster
följande uträkning. ”Af Mairans rön är
bevist, att is i friskt vatn endast visar 1/14 del
blottad. Irvins upgifver i Bihanget till
Phipps Resa, det is i snövatn visar 1/15 del.
Till följe deraf kan antagas, att is i salta
hafsvatnet endast blottar 1/10 del”. Således
måste det af Baffin sedda isberg dölgt
9/10 delar under hafsytan, och, så framt det
varit af en likformig skapnad, utgjordt en
högd af 4200 alnar: det är innemoten Svensk
fjerdingsväg. Sådane isberg stranda derföre
ofta på flera hundrade famnars djup,
såsom Pricket, i des fortsättning af
Hudsons olyckeliga resa, förmäler. Af samma
orsak äro ock, enligt Gmelins berättelse,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
