Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marietta Sjaginjan: Agitationsvagnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
224
MARIETTA SJAGIN JAN
II
Vid första anblicken såg vagnen ut som en
låsesalong. Snyggt, golvet målat, på väggarna tavlor,
kartor, plakat. Och på bordet i mitten en hel mängd
broschyrer, tjugu, trettio stycken av samma slag,
och i lådorna flygblad och tidningar.
Så åkte vi. Åt en smula och rökte. Gardinerna för
fönstren fladdrade som segel. Vi var snart utanför
stån. Stäppdoften kom in genom fönstret. På
sommaren är det underbart på våra kubanstäpper, som
på de amerikanska prärierna — gräset räcker upp till
midjan, stora vidder så långt ögat når, vägen syns
inte för den höga, böljande grönskan, inte heller
människorna och djuren. Ibland flyger en vaktel upp
ur gräset, och en stare visslar. Så är det inte en,
inte två, utan tiotals verst.
Kosackbyarna ligger undanskymda och de enstaka
stugorna spridda långt från varandra. Möter man en
bonde i vit filthatt med breda brätten, så ser den
på avstånd ut som en riktig sombrero. Sällskapet i
vagnen hade tydligen inte varit på landet på länge..
Den magra i blåa skjortan såg ut genom fönstretj
tog av pincenén, tittade på oss, och hans ansikte
var alldeles förändrat. Maskinskriverskan var så
glad, att hon ovillkorligen ville springa barfota
efter vagnen, medan georgiern satte sig tungt ner,
knäppte upp kragen, lade upp benen på bänken
mittemot och började dra sina georgiska sånger, den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
