Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Vardagsliv och sedvänjor. Fester och andlig kultur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
storinkvisitorn till sist lyste välsignelse över de närvarande med
undantag av de dömda, vilka han i stället överantvardade åt »den
världsliga armen». Bålstraffen verkställdes på en för detta ändamål särskilt
avsedd, utanför staden belägen »brännplats» (quemadero). Ångrade
sig en dödsdömd i sista ögonblicket, blev han strypt av bödelns hand,
innan förbränningen av hans kropp försiggått.
* * *
Vi vända oss emellertid från dessa ohyggliga scener till bättre
kännetecken på verklig kultur. På folkskolans område finner man
visserligen ej sådana, ty landet räknade endast ett fåtal skolor för
folkets stora massa, och de som funnos voro mestadels privata eller
stodo under prästerlig uppsikt. De ämnen, i vilka undervisning här
meddelades, voro läsning, skrivning, en smula räkning samt katekes.
(Märkligt nog påträffar man i Navarra mitt i sextonde århundradet en —
dövstumskola, tillkommen på initiativ av en förståndig privatperson.)
Annorlunda förhöll det sig däremot med det högre
undervisningsväsendet. Fram till mitten av det sjuttonde århundradet höllos
otvivelaktigt andliga sysslor högt i ära i Spanien, och om utbildning till
skötandet av sådana vinnlade man sig mycket. Onekligen har man
på detta område att anteckna en blomstringsperiod, en guldålder,
om ock utpräglat aristokratisk, berörande endast de högre klasserna.
Universiteten voro plantskolor för denna andliga kultur, och sådana
högskolor fanns det många. Sedan nämligen kardinal Jimenez
upprättat universitetet i Alcala, följde ett antal stormän hans exempel;
i varje fall stiftade de åtminstone ett kollegium.
Främst av alla universiteten stod emellertid det i Salamanca.
»Tormesflodens drottning» eller »Lilla Rom» med sina många
ansenliga byggnader, sitt myllrande liv och sin i det hela taget
karaktärsfyllda prakt och skönhet nådde sin glansperiod hänemot år 1600.
Då räknade universitetet omkring 7,000 studenter (år 1682 endast
1,950) och 70 professurer samt hade auditorier som kunde rymma ända
till 2,000 åhörare. Vidare fanns det i staden 52 boktryckerier och 84
boklådor (förlagda till ett särskilt kvarter), vilka tillsammans
sysselsatte bortåt 3,600 personer. De flesta professurerna voro i
rättsvetenskap; dessutom hade man en professur i astrologi (på den tiden ofta
använt i samma betydelse som vi nu inlägga i ordet astronomi), en i
musik, en i hebreiska, en i kaldeiska och fyra i grekiska; de övriga
voro i grammatik, retorik, filosofi, teologi och medicin.
Det var ett på medeltida vis fast organiserat och skarpt avgränsat
samfund, denna korporation av lärare och studenter, ett samfund med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
