Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bergs, Johanna Juliana - Bergsten, Ulrika Margaretha - Bese, Gunilla - Beth - Bethzen, Margaretha - Betulin, C. E. - Betune, Mathilde de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bergs, Johanna Juliana, en fattig och redan
till temligt hög ålder kommen mamsell, fick
efter sin bror, kommersrådet Bergs, hvilken lefde
ogift, och hvars enda lagliga arfving hon var,
ärfva en betydlig förmögenhet, hvaraf hon
ymnigt njöt under sina återstående lefnadsår, hvilka
dock ej blefvo så särdeles många. Hon egde ett
hus på Stora Nygatan i Stockholm, samt en vacker
landtegendom, Rådan, helt nära hufvudstaden.
På båda dessa ställen residerade hon som
en drottning. Hon höll ekipage, kusk, betjent,
sällskapsdam, husförestånderska, samt kamrerare
för sina affärer och läkare för sin helsa, hvilka
båda herrar dagligen hade fritt kuvert vid
hennes bord.
Vid hennes död 1816, då testamentet
öppnades, befanns, att hon, förutom några gåfvor
till gamla tjenare, trogna vänner etc., donerat
till Storkyrkoförsamlingens Fri- och Fattigskola
15,000 rdr, till Spånga församling (der hennes
landtegendom Rådan låg) 12,000 rdr, till
Strandbergska Inrättningen i Stockholm 4500, till
Murbeckska Inrättningen 6000 och till Stockholms
Borgerskaps Enkehus 35,000, allt riksmynt.
Donationerna uppgingo, sammanräknade, till 72,500
riksdaler.
Bergsten, Ulrika Margaretha. Enligt Inrikes
Tidningar för åren 1761 och 1762 var Ulrika
Margaretha Bergsten dotter af guldsmeden Georg
Bergsten på Klenhult vid Lilla Bjurum i
Skaraborgs län. Hon var född 1754 och visade redan
som barn ovanliga anlag för musik. Redan 1761,
vid 7 års ålder, spelade hon på sin lilla violin,
som hon för fingrarnes vekhets skull nödgades
stämma med munnen, öfver fyrtio olika menuetter,
polskor, kontradansar och marscher så
färdigt, att musikkännare, som afhörde henne, icke
kunde upptäcka några fel hvarken i takt eller
toner. Till mångas förundran spelade hon ännu
samma år ensamt med högra handen några psalmer
på orgelverket i Skara domkyrka, oaktadt
hon aldrig förr sett något dylikt. Hennes
sednare öden känna vi icke.
Bese, Gunilla, dotter af riksrådet Johan
Stensson Bese, var gift med riksrådet och höfvitsmannen
Erik Thuresson Bjelke. Hon var en af de
fruar som voro närvarande den 12 Maj 1490 på
Lindholmen vid Gustaf Wasas födelse och intygade,
att han hade öfver hjessan en så kallad
segerhufva och på bröstet ett rödt kors, och
ansågs detta såsom ett förebud till hans kommande
segrar och stora ära.
Då hennes son Thure Eriksson Bjelke, som
var invecklad i Westgötha-upproret mot konung
Gustaf I, skulle med de öfrige herrarne
halshuggas, gjorde fru Gunilla knäfall för konungen
och begärde nåd för sin son. Han fick då lösa
sitt lif med dryga penningeböter.
Beth skall ha varit en af de namnkunniga
hjeltinnor, hvilka jemte Blenda förstörde och
nedergjorde den danska hären.
Bethzen, Margaretha, dotter af holländske
handlanden i Stockholm Mathias B., blef 1682
gift med kammarrådet Samuel Larsson Eldh,
hvilken var sonson af Erik XIV:s olycklige son,
prins Gustaf, sedermera upphöjdes i adeligt stånd
och blef stamfader för ännu lefvande slägten
Stjerneld. Då åskan den 10 Augusti, 4:de stora
bönedagen 1694, under gudstjensten nedslog uti
Riddarholmskyrkan, blef fru Margaretha ett af
de många olyckliga offren för den härjande
åskstrålen, om hvars framfart i nyssnämnda kyrka
Elias Palmsköld låtit trycka en särskild beskrifning.
Märkvärdigt är att jemte Riddarholmskyrkan
i Stockholm flera andra tempel i vidt
skiljda delar af vårt fädernesland samma dag
nedbrändes eller skadades af åskan. Bland dessa
vilja vi särskildt nämna Lerbo, Tveta, Wexiö och
Jäders, i hvilken sednare flera personer blefvo
under gudstjensten ihjälslagna. I Stockholm var
under nämnda åskväder så mörkt, att man ej
kunde läsa i bok.
Betulin, C. E., testamenterade som enkefru
Wirrwack 1788 till Maria Magdalena församlings
fattighus i Stockholm 7333 rdr rmt, hvaraf
räntan skall användas till pensioner åt elfva
hederliga mäns enkor eller döttrar.
Betune, Mathilde de. I början af innevarande
århundrade lefde i Upsala en språklärare
vid namn de Betune. Han var endast några och
tjugo år gammal, då han från Frankrike emigrerade
till vår nordiska universitetsstad, dit han
förde med sig sin unga hustru och en årsgammal
son, hvilken likväl tidigt afgick med döden.
Familjen lefde ytterst indraget och sökte länge
ingens umgänge. De få, som kommo i något
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
