Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Från äldsta tider till midten af 1200-talet - §9. Rättskipning - §10. Lagstiftningen och lagarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lagstiftning.
50 Från äldsta tider till midten af 1200-talet.
bevarade kungliga dombrefven angå kyrkan, alltså en för
den gamla rättsförfattningen främmande institution. Det
är också otvifvelaktigt att kyrkan utöfvat ett betydande
inflytande på föreställningarna om den kungliga doms¬
rättens behörighet. Om konungarna ända tillbaka till Olof
Skötkonung förefinnas i öfrigt uppgifter, men först från
1200-talet, som häntyda på utöfvande af domsrätt eller
åtminstone af straffrätt.! Den fullständiga utvecklingen till¬
hör emellertid senare hälften af nämnda århundrade
§ 10. Lagstiftningen och lagarna.
Litteratur: Schlyter, Om Sveriges äldsta indelning i land¬
skap och landskapslagarnas uppkomst (Jurid. Afh. I] 1879). Schlyter,
Allmänna a aae rörande våra äldsta lagar (ibidem). R. Teng¬
berg, Den äldsta territoriala indelningen och förvaltningen i Sverige
(1875). K. Maurer, Udsigt over de nordgermaniske retskilders
historie (1878, bil. till Norsk Hist Tidskr.). L. F. Leffler, Hedniska
edsformulir i den äldre vastgétalagen (Ant. Tidskr. V, 1878).
Leffler, Den fornsvenska hednalagen (Vitt. Hist. och Ant. Akad.
Månadsblad 1879, s. 100). E. H. Lind, Om rim och varslamningar i
de svenska landskapslagarna (Ups. univ. årsskrift 1881). Grundriss
der germanischen Philologie II, 2, s. 82—103 (1889).
Lagstiftningen utgick i Sverige, liksom annorstiides
i den germaniska världen, från folket sjalft, och s& var
ännu förhållandet här, när i andra länder konungamakten
redan i århundraden utöfvat inflytande eller till och med
afgörande ingripit i densamma. Utan störande rubbningar
utifrån fortgick utvecklingen af rättsväsendet, och det var
först kristendomens införande, som i detsamma gjorde några
mera ingripande förändringar. Också hade man här för¬
stått att för rättens bevarande och utvecklande förvärfva
sig lagfarna biträden, utgångna ur böndernas egen krets,
uti lagmännen, hvilka på detta område fingo en betydelse
och en uppgift, hvartill knappt något motstycke inom de
germaniska samhällena kan uppvisas. De hade att »göra
lagen», och traditionen visste att i Lum och Viger spa om¬
’ Karlsson, anf. arb. s. 5; Lehmann, Der Kénigsfriede, s.
29, 30. Jfr konungalaingden vid VGL. om Anund Jakob, att han »var
rivar i refstum sinum at brennze hus manne». :
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
