Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Från äldsta tider till midten af 1200-talet - §11. Kyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
$ 11. Kyrkan. 55
Strängnäs, Skara och Linképing.’ Salunda voro de svenska svenska kyrko¬
stiften ännu blott fem; det sjätte organiserades mot slutet RA
af århundradet uti Värend med Växiö som biskopssäte?. ;
I början af 1200-talet (omkr. år 1220) upprättades slutligen
Åbo stift uti Österland eller Finland. Det var dessa sju
stift, som under medeltiden bildade den svenska kyrko¬
provinsen. Men ärkebiskopen i Lund skulle fortfarande
bibehålla sitt primat.
Med folkets samtycke hade kristna läran först börjat
förkunnas, och när kristendomen efter ett långvarigt mot¬
stånd omsider segrade, måste kyrkan, i motsats till hvad
som redan var regeln i den öfriga katolska världen, nära
ansluta sig till den borgerliga samfundsordningen i land¬
skapen.3 Det förutsattes i allmänhet, att bönderna själfva
uppförde kyrka?, och de valde kyrkoherde antingen direkt? pen ursprung¬
(VGL, DL, UL, VmL, SmL.) eller genom att till biskopen. et Sa
ingifva ett förslag på tre personer (OGL, SdL). Endast
om bönderna icke inom viss tid kunde enas, öfvergick ut¬
nämningsrätten till biskopen, hvilken i öfrigt hade att
pröfva den valdes befogenhet. De, som deltagit i kyrkas
byggande eller besökte en och samma kyrka, bildade en
socken med skyldighet att deltaga i kyrkans vård och rätt
att besluta öfver kyrkans egendom." Präst skulle till sin
’ Med Strängnäs stift förenades på 1170-talet Närike; Linköpings
stift sträckte sig öfver större delen af Småland samt Öland och Got¬
land; Skara stift öfver Dal och Vermland; Vesterås stift öfver Dalarne.
2? Redan i slutet af 1100-talet började tvisterna mellan Växiö
och Linköpings stift om deras gränser, tvister, som tid efter annan
återupptogos och räckte till medeltidens slut, jfr SD. I, n. 100. Växiö¬
biskopen gjorde anspråk på hela Tiohärads lagsaga.
3 >»Cum nulla ecclesia sit in mundi partibus constituta, que
tantum propter insolentiam populi jugo subiaceat servitutis» heter
det om den svenska kyrkan i en Innocentii III:s bulla, 1207 °/,,.
+ 1 ÖGL. antages, att >»kununger later kirkiu byria». I ett par
af svealagarna omtalas jus patronatus (>»fapurliker retter»).
5 Skil sopn, valdi the som flere äru», heter det rätt och slätt i
äldre västgötalagen.
5 Om socknens sammanhang med den naturliga bygdindelningen,
se H. Hildebrand, Sy. Medeltid I, s. 45, 47. Redan VGL. I om¬
talar en kyrkovird, >kirkiudroten>.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
