Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den svenska medeltiden i egentlig mening - Konungen och rådet - §15. Unionerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Unionstrakta¬
ter.
Konungafoér¬
säkringar och
handfäst¬
ningar.
Interimsför¬
drag.
Unionens
stiftande.
90 Den svenska medeltiden i egentlig mening.
handfdstningarna, de senare egentligen från den tid, då
man uppgifvit hoppet om ett verkligt unionsfördrag och
det för unionskonungarne gällde att särskildt hvad Sverige
angår köpa kronan genom eftergifter rörande dels själfva
konungamakten, dels de unionella förhållandena. De
förstnämnda urkunderna äro unionsakten i Kalmar 1397,
unionsprojektet från hösten 1436, unionsfördraget 1438
med dess bekräftelse 1439, Halmstads dagtingan 1450
(närmast mellan Sverige och Danmark) och unionsför¬
nyelserna 1457 och 1482. Till den senare klassen skulle
kunna räknas dr. Margaretas försäkran 1388 (såsom för¬
beredelse), samt förlikningarna mellan konung Erik och sven¬
skarne 1435 och 1436. Dit höra vidare k. Kristoffers hand¬
fästning 1441, k. Kristierns försäkringar 1457 (3 stycken)
och 1476. Slutligen uppsattes år 1483 i Kalmar en ur¬
kund, som på en gång hade karakteren af unionsakt och
handfästning. Den stadfästes med vissa förbehåll 1497.
Utan sammanhang med dessa unionella urkunder står den
försäkran Karl Knutsson afgaf vid sin återkomst till Sve¬
rige 1464.
Dessutom framkallade unionsförhållandenas utveckling
en lång rad interimistiska öfverenskommelser (de flesta efter
1471) oftast mellan Sverige och Danmark, någon gång
mellan Sverige och Norge, af hvilka den utan jämförelse
märkligaste är traktaten i Köpenhamn 1509, som skulle,
om den gått i fullbordan, gjort Sverige skattskyldigt under
Danmark, tills k. Hans eller hans son intagits till konung.
Sedan man på ett rådsmöte i Skara uti juni 1396
beslutat, att Erik af Pommern skulle utses till konung i
Sverige,! skedde det formliga valet vid Mora stenar den
22 nästföljande juli. Vid rådsmötet i Nyköping i septem¬
ber samma år beslöts bland annat, att ett visst antal af
rikets män i Sverige skulle samlas på tid och ort drott¬
ningen och konungen bestämde för att möta »riksens män»
af Danmark och Norge och med dem träffa nödiga öfver¬
enskommelser till de tre rikenas ömsesidiga båtnad och
! Redan 1389 hade han blifvit erkänd som arfkonung i Norge
och 1395—1396 vald till konung i Danmark.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
