- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
102

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den svenska medeltiden i egentlig mening - Konungen och rådet - §16. Statsskickets utveckling under unionstiden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

102 Den svenska medeltiden i egentlig mening.
8. å. en försäkran, som dock ej är bevarad, och hyllades
därpå d. 18 okt. af rikets råd samt borgmästare, råd och
menigheten i Stockholm. Men därjämte sammankallades
lagmännen med 12 fullmäktige från lagsagorna jämte om¬
bud från köpstäderna till Stockholm, där den formliga
hyllningen ägde rum d. 25 nov. Kristiern II slutligen för¬
mådde svenska rådet till den ryktbara deklarationen af d.
30 okt. 1520 i Stockholm, att Sveriges rike borde efter
lagen med arfsriitt och icke efter val tillhéra k. Kristiern,
ende son af Sveriges siste konung, hvilken dessutom här¬
stammade fran »s:t Eriks blod». Konungabalken i »s:t Eriks
lag» hade förut tolkats för dem af danske biskopen Jens
Andersen Beldenack, men de hade själfva granskat den¬
samma och rådgjort med alla, som enligt lagen borde tillkallas
till en hyllning. Två dagar därefter erkändes Kristiern,
efter ett nytt tal af biskop Jens, som Sveriges arfkonung
af den på Brunkeberg församlade menigheten. Någon val¬
nämnd behöfde sålunda aldrig sammanträda.
Eriksgatan. Erik af Pommern, Kristoffer, Karl Knutsson och Kri¬
stiern I företogo äfven eriksgata. K. Hans nedresa genom
Sverige nyåret 1498 liknade en sådan, ehuru han från
Västergötland direkte tog af till Halland för att vända
åter till Danmark. Först i slutet på 1498 utskrefs emeller¬
tid gärd till eriksgatan och på nyåret 1499 reste konungen
genom Västergötland, Närke och Västmanland till Uppsala.
Han hade, om man så vill, delat sin eriksgata i två hälfter.
Tronföljar- Så väl Kristiern I som Hans läto under sin egen lifstid
val. välja sina söner till efterträdare. Efter att enskilda svenska
rådsherrar och frälsemän äfvensom Stockholms stad och
Helsinglands inbyggare på sitt landsting tid efter annan
hyllat Kristierns äldste son som konung efter fadern, sam¬
mankallades pingsttiden 1458 rikets råd, lagmän, gode
män och allmoge till Stockholm, och här blef samme prins
»vald, korad och af alla lagmän uppenbarligen, endräkte¬
ligen, ingen emot sägande, dömd till rätt herre och konung i
och öfver Sveriges rike» efter sin faders did. Så heter
det i Kalmar stads anslutning till denna hyllning d. 17 juli

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free