Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den svenska medeltiden i egentlig mening - Den borgerliga förvaltningen och rättskipningen - §21. Finansväsendet och skatterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154 Den svenska medeltiden i egentlig mening.
ningar af jorden i olika landskap: i svealandskapen, men
äfven annorstädes, uppdelningen i markland, öresland 0.
s. v.; 1 Östergötland uti äldre tider attungen; i västra
Sverige, där hufvudskatten utgick i smör, i löpabol; i Fin¬
land efter rökar och krokar eller skattemarker.! Men det
var endast en del af skatterna, hufvudsakligen en del af
ledungslamen, som efter denna grund utgjordes. Viktigare
blef mantalet eller bondetalet, i det nämligen hvarje full¬
suten bonde skattade lika. Sedan de andliga och världs¬
liga frälsena uppkommit, blef det för regeringen af vikt,
att de skattskyldigas antal ej minskades. Detta var huf¬
vudanledningen till den i Kristoffers landslag ur strängnäs¬
stadgan af år 1437 upprepade bestämmelsen, att ingen
bonde skulle få slå under sig mera jord, än han kunde
vara »fullsäde» uppå, d. v. s. mera än som var tillräckligt
för hans och hans familjs uppehälle: en föreskrift, som dock
ej kunde medföra det åsyftade resultatet. En utväg att
minska ojämnheten i skatternas tryck sökte man vinna
genom att förena flera skattskyldiga i en s. k. gärd. Denna
metod användes så väl vid en del af de äldre numera
stående skatterna som vid de tillfälliga bevillningarna,
»hjälperna». Det mest bekanta skattemåttet i afseende på
de förra var settingen, som i allmänhet synes ha svarat mot
en fullsuten bonde; sex settingar bildade varligen en gärd.?
Vid de tillfälliga gärderna tillgrep man alltefter omstän¬
digheterna olika sammansättningar: vanligen bestämdes
antalet af regeringen, men exempel förekommo, att de
skattskyldiga tilltvingade sig ändring härutinnan och så¬
lunda beredde sig en lindring i skattebördan. 1 dessa
gärder brukade frälsets landbor deltaga till hälften mot
skattebönderna.?
! Äfven i Västerbotten förekom under medeltiden rök som be¬
skattningsgrund, men skatten utgick också efter båge.
2 Jfr Bergfalk, anf. arb. s. 75; Styffe, Bidr. IV, s. CXLI ff.;
H. Hildebrand, Sveriges Medeltid I, s. 262. För detta ändamål
ägde årlig taxering, skattläggning, rum.
3 Jfr HSH. XX, s. 295: »Thetta är gärden efter riksens stadga».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
