- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
176

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den svenska medeltiden i egentlig mening - Samhällsklasserna och representationen - §25. Folkförsamlingar. Representationen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

176 Den svenska medeltiden i egentlig mening.
fallit ur bruk, så i de egentliga svealandskapen, Uppland,
Södermanland och Västmanland, där endast lagmansting i
de särskilda häraden omtalas. KrLL. åter sammanslog land:s¬
och räfsteting (s. 138) och talade i öfrigt likaledes endast om
lagmansting. I vissa landsorter fortlefde emellertid lands
tingen och blomstrade mot medeltidens slut under inflytande
af den nationella väckelsen å nyo upp till politisk bety¬
denhet. I Västergötland kan man följa landstinget i Skara
genom större delen af 1400-talet; landsting höllos för Tio¬
härad uti Växjö eller annorstädes; i Kalmar län på olika
orter; i Värmland och Närke; i Dalarne, vanligen vid
Tuna; i Helsingland och andra norrländska landskap och
slutligen äfven i Finland. Dessa landsting sammanträdde
dels på ordinarie tider, dels extra på grund af regeringens
kallelse eller på folkets eget initiativ. Vid de senare till¬
fällena kommo ofta representativa former till användning.
Vid de ordinarie tingen torde folk ur alla klasser själfmant
samlats.
Landslagen stadgade tolfmannanämnder för lagmansval
och för beviljande af extra skatter (i lagmansvalnämnden
skulle dessutom äfven 2 klerker deltaga). Åtminstone i
förra fallet sammankallades af biskopen ett extra lands¬
ting,! och detta skedde äfven i svealandskapen. Om be¬
villningsnämnden bestämde ej lagen mera än att den skulle
bestå af hälften frälsemän, hälften bönder. Men då både
biskop och lagman skulle vara närvarande, torde valet
skett på ett extra landsting. Man har också från slutet
af medeltiden exempel på, huru landsting sammankallades
för bevillning af gärder, ehuru bevillningsnämnden ej sär¬
skildt omtalas. Till Växjö stämdes sålunda 1507 ett lands¬
ting, 12 odalbönder från hvart härad i Värend, bl. a. för
1 Att döma af ett intyg 1458 ?/, om lagmansval i Södermanland
utsågos då för hvarje härad en frälseman och en odalbonde; för
Södermanlands 12 härad skulle sålunda utsetts 24 personer. Man
begagnade sig dock äfven af andra tillfällen, då mycken allmoge var
samlad. Så skedde vid lagmansvalet för Norr-Finland 1506, då biskopen
lät den vid Nådendals kloster i början på mars samlade menigheten
anställa val af nämnd (Grönblad, n. 136).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0210.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free