- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
178

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den svenska medeltiden i egentlig mening - Samhällsklasserna och representationen - §25. Folkförsamlingar. Representationen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Landstingens
politiska be¬
tydelse.
Marknads¬
möten.
Häradsting.
178 Den svenska medeltiden i egentlig mening.
allmogen på ömse sidor gränsen. På landsting i Växjö
uppsattes sålunda år 1505 i närvaro af biskop och frälse¬
män å Smålands sida de villkor, som å norra Skånes och
Blekinges sida fingo en motsvarighet i öfverenskommelserna
på Hjortsberga landsting.! Eljest var det Dalarne, som i
detta hänseende gick i spetsen och där landstingets former
fingo den rikaste utvecklingen, men äfven i södra Sverige,
i Värend liksom i Kalmar län, finner man karakteristiska
prof på detsamma.
Landstingen, särskildt i form af representativa land¬
skapsmöten, hade sålunda blifvit organ för det politiska
lifvet i Sverige, som visade sig ändamålsenliga? och som
märkvärdigt nog en tid bortåt utvecklade sig vid sidan af
den allmänna riksdagen, i viss mån konkurrerande, innan
man försökte att bringa dem i ordnadt förhållande till hvar¬
andra, och äfven innehållande en fara för riksenheten.
Mot slutet af medeltiden kombinerades landstingen, såsom
förut är nämndt, med räfstetingen.
En betydelse, i viss mån snarlik landstingens, fingo i
Sverige äfven de stora marknaderna (understundom sam¬
manfallande med landsting), liksom en och annan större
religiös högtid, distingen och eriksmässan i Uppsala, sam¬
tinget i Strängnäs, tjugondedagsmarknaden i Enköping 9.
s. v. De bildade i de uppsvenska landskapen ett slags
ersättning för landstingen, naturligtvis utan alla represen¬
tativa former. Äfven till dem riktades politiska skrifvelser,
här hölls »burspråk> med den församlade menigheten och
inhämtades dess svar, mottogos dess trohetsförsäkringar. Till
dylika tider och orter förlades äfven allmänna rådsmöten, och
det hela fick då ersätta ett allmänt ständermöte, en riksdag.
Marknadsmötena bibehöllo långt fram i nyare tiden denna
betydelse och bragtes likaledes i förbindelse med räfstetingen.
Äfven häradstingen fingo under den frånvaro af ala
fasta former, som utmärkte medeltidens slut, en viss he¬
’ Jfr Styffe, Bidrag V, s. XXVI samt n. 47; HSH. XX, s. 293.
? Till 1504 i december sammankallades landsortsméten öfver
hela södra Sverige med iakttagande af representativa former.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0212.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free