Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den svenska medeltiden i egentlig mening - Katolska kyrkan - §26. Den kyrkliga organisationen och prästerskapet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186 Den svenska medeltiden i egentlig mening.
men han kallades så till och med af påfven. Äfven hans
efterträdare Jakob Ulfsson bar denna titel till en tid men
lade sedan bort den! — man torde däri få se ett bevis på
att den icke var rättfången.
Biskoparne (suffraganei, »lydbiskopar», ordinarii) stodo
i ärkebiskopens »obediens» (obediencia); åtminstone i slutet
af medeltiden förekom, att de till honom aflade en lydnads¬
ed, liksom de gjorde till påfven. Under 1400-talet hände i
Sverige, att kapitlen affordrade biskopskandidaten en för¬
säkran, innan de gåfvo honom sina röster, eller att den valde
fick aflägga en sådan.? Afsättas kunde ärkebiskop eller
biskop enligt kanoniska lagen endast genom påfven.
Regeringens in- Något direkt inflytande skulle regeringen efter 1248
fytande på bi-icke få hafva på biskopsvalen, men indirekt kunde na¬
or turligtvis en ganska betydande påtryckning utéfvas. Icke
nog med att valet borde tillkännagifvas konungen för in¬
hämtande af hans formella samtycke, utan att det dock
hade någon rättsgiltig verkan, om detta vägrades. Bisko¬
parne mottogo konungens skyddsbref, och det inträffade ej
sällan, att de bådo om hans rekommendation, i synnerhet
sedan påfven dragit utnämningen eller bekräftelsen till
kurian. Och härmed var naturligtvis porten öppen för ett
kuugiigt sidoinflytande. Eriks af Pommern något brutala
användande af detsamma bragte också den svenska kyrkan
i harnesk och kom henne att söka skydd däremot.3 Kri¬
stiern I lofvade ocks& i sin forsikran 1476 (§ 19) att ej
göra kapitel eller konvent förfång i deras fria val, blott
den valde presenterade sig hos konungen och gjorde »tro¬
skap och ödmjukt» efter lagen, och i Kalmar recess 1483
($ 6) lofvade k. Hans att ej befatta sig med biskopars eller
! Han brukar sedermera skrifva sig »archiepiscopus Upsalensis
etc.>; under sistnämnda lilla tillägg gömmer sig måhända anspråket.
? Exempel på lydnadsed Hist. Handl. VIII, 41, s. 49, på valkapitu¬
lation ibid. s. 5, 71. Äfven de svenska provinsialmötesbesluten inne¬
hålla inskränkningar i biskopens makt.
3 De många protokoll, som med anledning häraf uppsattes i
Uppsala, äro af stort intresse, så bl. a. det stora prot. 1432 ’*/,,. De
politiska synpunkterna blandade sig med de kyrkliga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
